Den 30 november blev en ytterst svart dag för många av Sveriges arbetare som befinner sig i den del av arbetslivet där den offentliga verksamheten är upphandlad, och ska upphandlas med jämna mellanrum. En svart dag, det är för sorgligt att riksdagen röstade emot regeringens förslag att det skulle bli möjligt att kräva schysta villkor när stat, landsting och kommuner gör upphandlingar.
Förslaget som regeringen lagt fram, och som röstades ner, omfattade bland annat att det skulle bli möjligt att ställa krav på arbetstid, lön och semester, försäkringar och tjänstepension i en upphandling. Alltså inget hokus pokus, bara helt normala krav och villkor som förekommer på arbetsmarknaden i övrigt – men inte här!?
Jag skulle vilja påstå att just denna fråga, och just detta negativa beslut, i all sin tydlighet visar vem och vilka som ställer sig på arbetstagarnas sida. Vem som är för deras rätt till egentligen självklara rättigheter på svensk arbetsmarknad, allt enligt den svenska modellen.
Det var den blåa allianssidan tillsammans med sitt bruna stödparti som fällde regeringens seriösa initiativ att reglera upphandlingsträskets sörja för alla de stackars berörda arbetstagare som hamnar i kläm vid i stort sett varje typ av upphandling.
Vi från sjöfolkets sida har ju verkligen också sett skrattretande och skräckinjagande exempel på riktigt usla upphandlingar. Vi har många exempel som i sina sämsta stunder liknar en dålig sommarfars spelad på en soldränkt strandremsa vid Ätran.
Jag tycker uppriktigt synd om företagen och aktörerna inom vår egen bransch som verkar inom Skärgårdstrafiken, och ännu mer synd om våra medlemmar som tappert kämpar vidare i sin ovisshet om hur den pinsamma upphandlingen av Stockholms Läns Landsting skall sluta.
På tal om den svenska modellen, så finner jag det allt tydligare för varje år som går att det endast är de rödgröna partierna som står upp för arbetaren och den svenska modellen. Av arbetsmarknadens parter är det bara LO som alltid försvarar den, medan Svenskt Näringsliv och Almega krystat uttalar sitt stöd för modellen, för att sedan efteråt ställa sig och pissa på densamma.
Anna-Karin Hatt, som allt för ofta pratar i nattmössan, tycker att det är mycket bra att förslaget till reglerande förbättringar röstades ner. Även Carola Lemne på Svenskt Näringsliv tycker att det var bra, eftersom kommunerna då inte skulle kunna utföra professionella upphandlingar. Vilket dravel! Dessa två organisationer tillsammans med nämnda borgerliga partier visar med all tydlighet var man nu står i fråga om schysta villkor för arbetarna och schysta upphandlingar – inte är det på arbetarens sida och inte heller på de seriösa företagens sida. Detta borde vara solklart nu, även för dem som tvivlat tidigare.
Likt min vän Rolf S, så avslutar jag med: För övrigt så anser jag att Sverigedemokraterna är en arbetstagarfientlig organisation.
Kenny Reinhold, ordförande Seko sjöfolk
