”Sjöfarten är en viktig framtidsbransch”

"Idag är sjöfarten kraftigt underutnyttjad och det finns så mycket mer vi kan göra", sa infrastrukturminister Tomas Eneroth när Sjömannens reporter träffade honom. Foto: Linda Sundgren
Annons

Nye infrastrukturministern vill satsa på sjöfarten och är inte främmande för att justera tonnageskatten om nödvändigt. 

– Vi ska göra Sverige till en stolt sjöfartsnation igen, säger Tomas Eneroth. 

När vi träffas en sen måndagseftermiddag på Näringsdepartementet i centrala Stockholm, är det inte länge sedan nye infrastrukturministern för första gången mötte sjöfartsbranschen genom Blå tillväxt. Han beskriver mötet som mycket lärorikt och han fick ett positivt intryck av både fackliga representanter och arbetsgivare.

– Jag är mycket imponerad av Blå tillväxt. De uppvisade en tillit till varandra, utan att blanda ihop rollerna, och arbetar blocköverskridande. Det är en modell jag själv alltid trott på.

Enigheten inom branschen betyder mycket, säger han. Inte minst därför att det underlättar för politiken att stödja med reformer och åtgärder.

– Är parterna överens ökar trycket på oss att ge dem förutsättningar att verka. Arbetsgivarna vill ha långsiktiga spelregler och det har jag full förståelse för.

”är parterna överens ökar trycket på oss att ge dem förutsättningar att verka”

I höstbudgeten, som presenterades i september, föreslår regeringen satsningar på sjöfarten. Bland annat vill man undersöka möjligheten att utvidga fartområdet för inre vattenvägar. Sjöfarten tilldelas också en eko-bonus på 50 miljoner kronor om året under tre år. Pengarna ska bidra till att flytta gods från land till sjö.

Annons

– Man ska inte underskatta signalvärdet av de här satsningarna, säger Tomas Eneroth. De visar att vi tror på sjöfarten och vill utveckla den. Idag är sjöfarten kraftigt underutnyttjad och det finns så mycket mer vi kan göra.

Hur mycket gods regeringen vill omfördela mellan transportslagen vill han inte gå närmare in på, men säger att det kommer att förtydligas under nästa år.

– Vi håller på med en godsstrategi som ska presenteras våren 2018. Den tar hänsyn till hela godskedjan och där spelar sjöfarten en viktig roll. Utan att hinta för mycket om innehållet kan jag säga att jag mot bakgrund av det arbetet törs vara kaxig när det gäller sjöfartens utveckling.

Tomas Eneroth öser beröm över sjöfarten och beskriver den som en klimatsmart och samhällsnödvändig framtidsbransch. Han menar också att det är mycket betydelsefullt att slå vakt om den blågula flaggen.

– Det är klart att vi som svensk regering vill se svenska företag blomstra och som stolt sjöfartsnation ska vi naturligtvis ha en egen flotta. Vi har också ett säkerhetsläge som gör att vi inte ska vara helt beroende av omvärlden för våra transporter.

Att även bemanna med svenska sjömän är viktigt, säger Tomas Eneroth. Både för arbetstillfällen och för att slå vakt om kompetens och kunnande.

– När vi talar om utvecklingen av svensk sjöfart omfattar det även svenska sjömän. Jag är orolig för att vi får en brist på folk med rätt kompetens, men vi tittar på det nu. En teknikutveckling pågår inom sjöfarten, men min erfarenhet från andra branscher säger mig att det sällan leder till ett minskat behov av arbetskraft. Däremot kan ny kompetens komma att efterfrågas och där behöver vi hänga med.

För att sjöfarten ska kunna växa behövs också en återväxt av sjömän. Inflödet av ungdomar måste öka och där har politiken, men framför allt branschen själv, mycket att göra, säger Tomas Eneroth.

– Från politiskt håll kan vi signalera att det här är en klimatsmart framtidsbransch som vi satsar på. Men branschen har också ett stort eget ansvar. De behöver beskriva det i sjöfarten som kan locka dagens ungdomar med digitalisering, smarta logistiklösningar, spännande teknik och så vidare.

Men samtidigt som infrastrukturministern spår en ljus framtid för svensk sjö-fart befinner sig branschen i ett dystert läge. Antalet svenskflaggade fartyg är nere på historiskt låga nivåer och nyligen aviserade bogserbåtsbolaget BTÖ att de sätter färöisk flagg på sina fartyg efter att ha nekats sjöfartsstöd.

– Det här är inte en situation vi är nöjda med, säger Tomas Eneroth. Men jag tror att tonnageskatten är ett viktigt steg för att vända den trenden.

Att det i slutet av juni endast var ett rederi som ansökt om att ansluta sig till tonnageskattesystemet, tycker han är för tidigt att dra några slutsatser av.

– Vi är fortfarande i implementeringsfasen, men med tanke på det starka tryck som fanns bakom kravet på tonnageskatt skulle jag bli förvånad om inte fler rederier ansluter sig. Att vi använde en procent av sjöfartsstödet, motsvarande 20 miljoner kronor, kan inte vara avgörande för att inte gå med. Men jag kommer att följa utvecklingen och skulle det visa sig att systemet inte fungerar är jag inte främmande för att överväga justeringar.

”med tanke på det starka tryck som fanns bakom kravet på tonnageskatt skulle jag bli förvånad om inte fler rederier ansluter sig”

Ett område som behöver tittas närmare på, enligt Eneroth, är delegationen för sjöfartsstöd. Delegationen beslutar vilka rederier som ska få nyttja den så kallade nettomodellen och infrastrukturministern har uppfattat att det finns ett missnöje med hur det sköts.

– Möjligen hänger det samman med att ledamöterna i delegationen är relativt nya eller att man har olika synsätt. Men det är viktigt att det finns en bra dialog mellan delegationen och branschen och jag kommer att informera mig mer i den här frågan.

Ett annat bekymmer för branschen är den pågående höjningen av lots- och farledsavgifter som Sjöfartsverket fattat beslut om. I år ökar de med 100 miljoner kronor och sedan lika mycket nästa år.

– Vi ska gynna sjöfartens utveckling och då måste vi vara försiktiga med att höja avgifter, säger Tomas Eneroth. Det är alltid en svår balansgång mellan avgifter och bonussystem, men jag lyssnar till branschens synpunkter.

Tomas Eneroth berättar att hans egna erfarenheter av sjöfart sträcker sig till kryssningar i Östersjön och ö-luff i Grekland. Men han säger att sjöfartsfrågor, efter 23 år i riksdagen, är bekanta för honom och att en resa med ett handelsfartyg är inplanerad.

– Och jag blir i alla fall inte sjösjuk. När jag var på valsafari i Nordnorge gungade det som sjutton och folk låg och spydde till höger och vänster, men jag kände ingenting.

Annons