Vaktgång och jourarbete påverkar sömnen

Christian Benedict, docent i neurovetenskap på Uppsala universitet, och Wessel van Leeuwen från svenska Stressforskningsinstitutet.
Annons

Nattarbete sliter på kroppen och kan leda till såväl fysisk som psykisk ohälsa. Men med rätt ljussättning, bra kost och motion kan de negativa konsekvenserna motverkas. 

För många ombordanställda är vaktgång, nattarbete och jourtjänstgöring en självklar del av jobbet. Fartygen är i rörelse dygnet runt och sover gör man när man är ledig, oavsett tid på dygnet.

Men att rucka på den biologiska dygnsrytmen kan skapa problem. Kroppen är anpassad för vila under dygnets mörka timmar med lägre kroppstemperatur och ämnesomsättning. När ljuset återvänder triggas hjärnans aktivitetscentrum, blodtrycket stiger och kroppen gör sig redo för rörelse. Att sova dagtid kan därför vara svårt.

Många har problem med själva insomnandet, eller sover sämre eller kortare än om det vore natt, vilket i sin tur kan leda till sömnbrist. Att inte få tillräckligt med vila under enstaka dygn, ger sällan några långtgående effekter.

Däremot visar flera forskningsstudier att längre perioder utan tillräcklig sömn ökar risken för en rad fysiska åkommor, såsom hjärtsjukdom, stroke, diabetes och fetma.

Annons

Även den mentala hälsan kan påverkas. I det korta perspektivet genom sådant som lägre toleransnivå och svårigheter att fokusera. På sikt kan det orsaka stress, ångest och depressioner.

Afa Försäkring är en av de aktörer som under senare år lyft fram problemen med sömnbrist inom yrkeslivet. I en film inspelad på en Scandlinesfärja mellan Helsingborg och Helsingör, tar man upp nattarbetets för- och nackdelar. Programledare är Samuel West, psykolog och doktor i organisationspsykologi.

– Mellan 70 och 90 procent av alla sömnproblem är stressrelaterade, säger han. Men pilarna går åt båda hållen, där sömnproblem kan leda till stress på samma sätt som stress kan påverka sömnkvaliteten.

”Mellan 70 och 90 procent av alla sömnproblem är stressrelaterade”

Hur man som sjöman påverkas av nattarbete beror delvis på vilken avdelning man tjänstgör. Samuel West tillbringade sin natt ombord på bryggan. Där, säger han, är den stora utmaningen att hålla sig alert även när ingenting händer.

Den som står i baren eller jobbar inom städet eller andra hektiska miljöer kan istället ha svårt att komma till ro när det är dags att lägga sig.

Christian Benedict är docent i neurovetenskap på Uppsala universitet och specialiserad inom sömn och vakenhet.

– En del som jobbar natt i intensiva miljöer menar att de måste ta en öl eller ett glas vin för att varva ner, säger han. Men det är ingen bra idé. Alkoholen försämrar sömnkvaliteten och riskerar att förvärra sömnproblemen.

Oavsett omgivande miljö påverkas sömnen av vaktgång. Torbjörn Åkerstedt är professor och föreståndare för Stockholms Stressforskningsinstitut. Under åren har han deltagit i flera forskningsprojekt där man undersökt hur olika vaktsystem påverkar besättningarnas sömn och hälsa. Enligt honom är de oregelbundna arbetstiderna i sig inte det stora problemet, utan att de vaktscheman som finns inte följs.

– Många gånger måste man jobba på sin frivakt. Hamnanlöp gör att man behöver vara med i förtöjningsarbete och lastning och lossning istället för att sova och vi vet att vilotidslagen ofta överskrids, säger Torbjörn Åkerstedt.

Men även valet av vaktsystem påverkar sömnen. Den allmänna uppfattningen är att tvåvakt med sex om sex är det mest påfrestande, något som också bekräftats i de forskningsprojekt som genomförts.

– Bäst av de vaktsystem som används är fyra–åtta, säger Torbjörn Åkerstedt. Det ger mer tid för återhämtning och man blir mindre trött.

Om tröttheten skulle kunna minskas ytterligare genom andra avlösnings-tider har inte undersökts vetenskapligt.

– Sjöfarten är ganska konservativ och intresset för att pröva nytt är inte särskilt stort.

Jourarbete påverkar också sömnen. Torbjörn Åkerstedt berättar om en studie där sömnkvaliteten hos maskinpersonal på ett containerfartyg undersöktes. Resultaten visade att deltagarna sov sämre när de hade jour, oavsett om det kom några larm eller inte.

– De hade jour varannan natt och ungefär hälften av journätterna blev de väckta för att utföra något arbete. Vetskapen om att de sannolikt skulle väckas gjorde att de hade svårt att koppla av och de sov sämre även de nätter när det inte larmade, säger han.

Just nu håller den omfattande internationella sjöfartstudien om sömn och vakenhet, Martha, på att avslutas. I den har effekterna av vaktgång under längre perioder (upp till fyra månader) undersökts. Sammanlagt ingår 937 manskap och befäl på ett stort antal fartyg från fyra rederier, två europeiska och två kinesiska.

Enligt resultaten är det lite som tyder på att man under långa sjöresor bygger upp en ackumulerad sömnbrist.

Däremot var det många som med tiden upplevde en psykisk trötthet och att de tappade motivationen för arbetet.

Wessel van Leeuwen från svenska Stressforskningsinstitutet deltar i studien.

– Exakt hur den sjunkande motivationen påverkar arbetet och tillvaron ombord vet vi inte, men det vill vi gärna studera vidare, säger han. Man kan få svårare att fungera tillsammans och risken för konflikter ökar.

Läs också: Tips för bättre sömn ombord

Läs också: Kom ihåg sömnen vid riskanalyser

Annons