Varför skall det vara så svårt att få en entydig tolkning på Europaavtalet? Jag har jobbat i flera olika rederier och alla beräknar arbetstider, intjänande, övertid med mera olika. Förr fanns det något som hette Råd och anvisningar. Finns de inte kvar? undrar en matros.
Svar: Europaavtalet kom till på 90-talet som en av många kreativa lösningar för att rädda svenska fartyg från utflaggning. Man gick då från Storsjöavtalet med mindre ordinarie arbetstid/mycket övertid till Europaavtalet med mer ordinarie arbetstid och ett garanterat 1:1-system. Detta var något inte alla gillade, men vid den tiden helt nödvändigt för att behålla en svensk handelsflotta.
Vi håller delvis med dig angående de svårtolkade arbetstids- och intjänandereglerna. I några rederier har man lokala tolkningar, och det är gott så länge alla är nöjda och belåtna.
Råd och anvisningar finns kvar, men är numera ett mycket inaktuellt häfte, det har minst 40 år på nacken. Europaavtalet är något färskare. Avtalsreglerna är som offside i fotboll, ”mycket enkla, men ack så omdiskuterade”.
En förenklad förklaring kan vara på sin plats. När du kommer till fartyget och mönstrar på kallas denna dag för påmönstringsdag (du tjänar alltid in en dags ledighet ifall du arbetar denna dag, även vid 1 minut arbetstid). Arbetar du inte alls denna dag, kallas den resdag (du varken tjänar in eller dras någon dag).
Följande dag blir då påmönstringsdag. Denna dag plus avmönstringsdag får tillsammans bli högst 8,7 timmar ordinarie arbetstid (allt utöver är övertid). Dessa dagar sammanräknade ger också en dags intjänande. Avmönstringsdag räknas då som ledig dag.
Alla dagar däremellan planeras veckovis innefattande 61 timmar ordinarie arbetstid.
Som sagt, det kan finnas lokala avvikelser på hur man tillämpar avtalet, men det vi skrivit här utgår från det centrala avtalet. Har du några funderingar om det finns lokala avvikelser i just ditt bolag så vänd dig till din klubb eller den ombudsman som är ansvarig för ditt rederi.
Peter Skoglund, ombudsman i Seko sjöfolk
