Vi i Seko sjöfolk genomförde i april våra så kallade medlemsveckor, och jag deltog i tre besök på Stena Lines färjor: Danica, Germanica och Scandinavica. Jag vill börja med att tacka alla er fantastiska medlemmar, och blivande medlemmar, för det otroligt fina bemötande som ni visade oss.
Jag blev även varse att våra förtroendevalda i rederierna och ombord i färjorna är mycket duktiga, kompetenta och proffsiga, vilket gjorde mig mycket stolt. Ni gör en ypperlig insats.
Vi har pratat med och träffat över 750 medlemmar under dessa veckor, under olika aktiviteter på både kajer och ombord i fartyg. Och trots att vi har en hög organisationsgrad har vi även lyckats värva 20–25 medlemmar. Jag önskar dem välkomna till vår fina idéburna förening.
Efter att ha gått igenom intrycken vi fick från alla dessa besök och samtal, så fann jag en riktigt oroväckande röd tråd i många samtal och möten vi haft under veckorna. Och här kommer jag att vända mig till majoriteten av färjeredarna och säga att sjöfolket ute i era fartyg är hjältar som i alla lägen gör allt för att företaget ska gå bra.
Många rederier sänkte servicenivån och varslade och sade upp ett stort antal sjöfolk under pandemin. Nu när passagerarna börjar återkomma ordentligt, så har man inte ökat bemanningen, vilket gör att många av våra medlemmar sliter röven av sig för att göra allt för passagernas bästa. Detta är inte hållbart i längden.
Många av våra medlemmar har sagt att man inte längre känner någon stolthet. De är besvikna på arbetsgivaren. Så som de har kämpat under hela pandemin, och så har de inte ens fått ett tack. Massuppsägningar och återanställningar har skapat oro och besvikelser. Vissa rederier har försämrat villkoren ombord med till exempel indragna måltider, kraftigt begränsat möjligheten att få dricks och reseersättningar har dragits in.
”Många av våra medlemmar har sagt att man inte längre känner någon stolthet”
Alla uppsägningar och permitteringar under de senaste 26 månaderna har visat sjöfolket att man kanske inte vill tillbaka till sjöfarten. Dagens ungdomar kommer nog inte att ställa upp på de villkor som finns idag, och sammantaget kan jag nog med fog säga att vi står inför en mycket stor utmaning framöver.
Vi närmar oss avtalsförhandlingar med stormsteg och jag tror, med anledning av ovan nämnda situation, att vi kommer få en mycket tuff avtalsrörelse 2023.
För övrigt anser jag att politiker bör lyssna mer på Blå Tillväxt, och att regeringen ska verkställa de förslag som vi tillsammans i Blå Tillväxt tagit fram – enkla billiga förslag för att få till en bättre och konkurrenskraftig svenskflaggad sjöfart!
Utan Seko stannar Sverige, utan sjöfolket stannar hela världen!
