En 300 år gammal sjöatlas är den äldsta av ett antal rariteter som nyligen donerades till Kungliga biblioteket i Stockholm. Nio dyrbara sjöatlaser från perioden 1695-1850 finns nu tillgängliga för forskare och allmänhet.
Donationen omfattar nio kartografiska verk från svenska, franska och ryska upphovsmän som alla avbildar Östersjön.
– Det är väldigt ovanligt att vi får en sådan här donation, säger Greger Bergvall, kartbibliotekarie vid Kungliga biblioteket i Stockholm. Samtliga atlaser i donationen är sällsynta, och den har ett högt ekonomiskt värde. Vi skulle inte ha haft medel att köpa den, så vi är väldigt glada för det här.
Donationen kommer från Björn Carlsons kartsamling. Björn Carlson var en finansman med ett stort intresse för segling och historia, och alldeles särskilt för Östersjön. Han gick bort 2021, och familjen har nu donerat samlingen till biblioteken för att göra den tillgänglig för allmänheten. Den har delats upp så att en del hamnar på KB i Stockholm, en del på Göteborgs universitetsbibliotek och en del på Lunds universitetsbibliotek.
Äldst i samlingen är en sjöatlas av Peter Gedda från 1695. Gedda var en tongivande kartograf i Sverige vid denna tid.
– När man jämför kartor från olika epoker kan man följa de kartografiska utvecklingsmetoderna för hur man mäter djup, beskriver en kustlinje, markerar öar och grund, säger Greger Bergvall.
Kartritandet i Sverige tog fart på allvar på 1600-talet. Från den tiden finns väldigt detaljerade och exakta kartor.
– Tittar man på kartor från 1600-talet så stämmer de förvånansvärt bra. Kartograferna hade god kunskap redan då, säger Greger Bergvall.
De gamla sjöatlaserna visar hur god kunskapen var om de farleder man färdades på i olika tider. Just de här sjökorten var troligtvis ingenting man hade med sig ombord på fartygen. En atlas ritad av Strömcrona är till exempel dedikerad till den svenske kungen, Fredrik I. Men att atlaserna har använts råder det ingen tvekan om.
– De har använts, absolut, säger Greger Bergvall. De användes i grunden för att kunna navigera, men även för att planera handel och i militära syften. Historiskt sett har ju kartor varit ett maktmedel. Den som visste var det var säkert att färdas hade ett övertag. Och på den tiden var ju sjöfarten det sätt man färdades på. Det fanns inget annat sätt att ta sig ut i världen.
Sjöatlaserna kommer nu att katalogiseras så att allmänheten kan få ta del av dem. Och när man ett djupt intresse finns en möjlighet att till och med få se originalet.
– Om det kommer en turist som vill se en äldre karta kanske jag inte plockar fram de här i första hand, men är det en forskare eller en person med ett specialintresse försöker vi hjälpa till så att man får se atlaserna i original.
En annan raritet i samlingen är en atlas av den franske kartografen Fleurieu från 1809.
– Fleurieu dog innan den hann tryckas, men hans assistent lät trycka 30 exemplar efter hans död, berättar Greger Bergvall. Den har inte varit möjlig att få tag i tidigare. Vi har inte haft något exemplar i Sverige och vi har saknat den i alla tider här på KB.
Samtliga atlaser i donationen är kopparstick och alltså tryckta, inte handritade.
