Sjöfartshistoria tävlar om plats i P1:s Sommar

Gösta Bågenholm växte upp på en båt så yrkesvalet var givet. Han gick med i Sjömansunionen samma dag som han var klar med utbildningen. "Min pappa, som var skeppare, tyckte att alla i manskapet skulle vara med i facket. Han hade ju varit med under 1930-talet", berättar Gösta Bågenholm. Foto: privat
Annons

Uppvuxen på båtar som trafikerade Göta Kanal, med en pappa som kapten och mamma som kocka, låg sjömansyrket bokstavligen i blodet. Nu kan Gösta Bågenholm bli sommarpratare i Sveriges Radio P1.

Likt Moses sjösattes han i en korg. Men inte i Nilen, utan ombord på kanalbåten Sigurd, sammanfattar han själv inledningen på sjömanslivet.

Sigurd minns han inte så mycket av, däremot kanalfraktaren Ulla där han lekte med ”koks, uttjänta kastruller och rosthackor”. Samtidigt som han lärde sig de grundläggande kunskaperna inom sjömansyrket.

Sedan följde en lång rad fartyg: Från Diana, där han var med om kanalbåtens förlisning efter en kollision 1963, till kust- och östersjöfart och slutligen tillbaka till trafik på Göta kanal. Från jungman och matros på 1960-talet till befälhavare på 1980-talet.

Annons

– Jag hörde att P1 sökte bidrag till tävlingen ”Lyssnarnas sommarvärd” och tänkte att jag skulle lämna in ett. Av 400 bidrag blev åtta utvalda till omröstningen om vem som blir värd, berättar han.

I programmet ska han – om han vinner omröstningen – bland annat prata om längtan och drömmar. Stämningen ombord när mamma läste högt och sjöng för bryggvakten och manskapet i skansen. Men även om hantverksskickligheten och yrkesstoltheten. Och sjömanslivets ständigt närvarande fasa: Förlisningar och döden genom olycksfall.

– Mellan 1946 och 1963 förliste 277 svenska lastfartyg. Jag ska ta upp några av dem som exempelvis Kinnekulle och Läckö i början av 1960-talet. Och mytbildningen kring att ryska- eller polska krigsmakten genomförde kapningar på Östersjön.

Uppgifterna om kapningarna satte extra press på sjömän och deras familjer, berättar Gösta Bågenholm. Med en pappa som arbetade i Thunbolaget upplevde han den på nära håll. Förutom minor och stormar oroande man sig även för rysk piratverksamhet. Något som fick allvarliga konsekvenser för sjösäkerhetsarbetet, menar Gösta Bågenholm.

– Det finns många orsaker bakom förlisningarna, men en av dem var en undermålig utbildning av befäl. Fartygen var många gånger inte dåliga i sig utan skepparna gick ut i för dåligt väder, och mytbildningen gjorde att man fokuserade på ryska pirater istället för säkerhetsarbete.

Inledningen på hans bidrag går att lyssna på Sveriges Radios hemsida. Där kan du även ta del av de andra sju bidragen och rösta för vem du tycker ska bli  ”Lyssnarens sommarvärd” i år. Omröstningen håller på till och med söndag.

På Gösta Bågenholms facebooksida kommer han under veckan att skriva om såväl sjöolyckor och vardagsslit för att ge en större inblick i ämnesvalet.

Gösta Bågenholm har även skrivit flera böcker med sjöfartsanknytning, bland annat Sjöfartslexikon och Ett medeltida sjölexikon från Island.