I detta nu trafikerar omkring 25 fartyg från den ryska skuggflottan Östersjön, räknat från Skagen till Finska viken. Så ser det med stor sannolikhet ut i genomsnitt, varje dag.
Den ryska skuggflottan i Östersjön har fått stor uppmärksamhet den senaste tiden. Flera misstänkta sabotage mot undervattenskablar. Fartyget Eagle S misstänks för grovt sabotage och kvarhålls på finskt vatten. En oljetanker fick häromdagen manöverproblem, hamnade på drift norr om Rügen och fick hjälp av tyska bogserbåtar. Det är bara några incidenter, och incidenterna har nu blivit så många att de inte längre anses hända av en slump.
Skuggflottan var ett hett diskussionsämne under Folk och Försvars rikskonferens i Sälen i veckan, likaså under Östersjöländernas Natotoppmöte i Helsingfors. Nato har beslutat att utöka sin närvaro i Östersjön, och att ta ett robust tag i problemet med den ryska skuggflottan. Detta för att skydda den kritiska infrastrukturen i Östersjön, som är viktig för såväl energiförsörjning som ekonomi.
Under tiden fortsätter skuggflottan att operera i Östersjön. Dag ut och dag in. Det rör sig inte om några enstaka fartyg, utan är ett ständigt flöde av trafik som beblandas med den övriga sjöfarten. Men hur många fartyg det faktiskt rör sig om diskuteras sällan.

Vi bestämde oss för att göra ett stickprov, en vanlig vardag i januari. Det är nämligen enkelt att se trafiken över världshaven. På sajten marinetraffic.com syns fartygen i realtid. Där finns också information om fartygen, vart de är på väg, vilken flagg och vilken last de har.
Just denna dag, vid en specifik tidpunkt (kl 11.00), hittade vi 25 fartyg som med stor sannolikhet tillhör den ryska skuggflottan.
Hur upptäcker man då vilka fartyg det rör sig om?
Mikael Lindmark, ombudsman på Seko sjöfolk, vet vad man bör titta efter.
– Man börjar med att titta på vilken flagg de har, säger han. Ett antal afrikanska stater utmärker sig med en flagg skuggfartygen ofta går under, men därtill finns ett antal mer vanligt förekommande flaggor, till exempel Panama och Liberia, som också används en del.
Därefter tittar man på fartygstypen. Skuggfartygen är i princip alltid rena oljetankers. Är fartyget äldre än femton år är även det en indikation. Även vilka hamnar de kommer från och vart de är på väg.
– De två tydligaste är Port Said i Egypten och Sikka i Indien, säger Mikael Lindmark. De hamnarna är utpekade som hamnar där rysk olja omlastas, men det finns också ett antal andra hamnar som ger tydliga varningssignaler. Och de går till eller från någon rysk hamn, framför allt handlar det om Primorsk och Ust-Luga.
I vilket skick är de här fartygen?
– Vetskapen om det är ganska bristfällig, säger Mikael Lindmark. De kontroller som gjorts är ofta gamla, de angör inga hamnar där seriösa kontroller kan genomföras. Det vi vet är att de nästan uteslutande saknar ITF-avtal, sammansättningen av besättningen är gjord på ett sätt så att ingen vågar säga någonting om det skulle uppstå problem.
Vad händer med den ryska oljan som skeppas runt på världshaven?
– En stor del av oljan omlastas och blandas med annan olja från andra oljeproducerande länder, till exempel Saudiarabien och USA, och därefter transporteras den tillbaka till Europa till någon stor hamn där den säljs vidare utan några spår av att det i grunden är rysk olja det handlar om, säger Mikael Lindmark.

Han och Seko sjöfolk menar att sanktioner inte kommer att ha någon större inverkan på Rysslands oljeaffärer, vilka generar miljarder i inkomster till den ryska statskassan varje år. Seko sjöfolk föreslår därför en drastisk åtgärd – att ursprungsmärka oljan (vilket Sjömannen skrivit om tidigare).
– Seko sjöfolk tror starkt på konsumentmakten, säger Mikael Lindmark. Att ursprungsmärka olja är en väg vi tror skulle kunna ge god effekt. Då skulle oljebolagen tvingas visa var deras olja kommer ifrån ursprungligen.
Att avgöra vilka fartyg som ingår i den ryska skuggflottan är inte helt lätt, eftersom definitionen inte är helt klar. Enligt forskningsinstitutet CREA:s (Centre for Research on Energy and Clean Airs) definition räknas fartyg som inte är försäkrade i västerländska försäkringsbolag in i skuggflottan.
Mikael Lindmark tycker inte att det räcker.
– Att bara ha definitionen var fartyget är försäkrat är lite väl smalt och blir inte särskilt träffsäkert, säger han. Jag tror man behöver omkring tre till fem kriterier. Flagg, ägare, försäkring, ålder på fartyget och trafikmönster. Då skulle det bli mer träffsäkert och enklare att övervaka de som verkligen tillhör skuggflottan.