
För snart fyra år sedan ändrades reglerna för sjöfartsstöd. Ändringen gjordes med det uttalade målet att stärka svensk sjöfartsnärings konkurrenskraft och i förlängningen bidra till en starkare svensk flagg.
Bland annat skulle så kallade specialfartyg kunna omfattas av stödet under de nya reglerna.
Men antalet fartyg med stöd har fortsatt att minska.
Och många av de specialfartyg som särskilt lyftes fram som vinnare efter ändringen har märkbart svårt att få stöd. En ny dom i Högsta Förvaltningsdomstolen när det gäller definitionen av handelsfartyg väntas göra situationen än värre.
Allt färre fartyg får sjöfartsstöd

Från 126 fartyg som omfattades av sjöfartsstöd 2013 till 99 fartyg 2017. Ändringen som skulle ha stärkt svensk sjöfarts konkurrenskraft och leda till fler svenskflaggade fartyg har haft ett klent utfall.
– Det har snarare haft en negativ effekt. Jag tycker att delegationen är allt för snäva i sina beslut, säger Kenny Reinhold, ordförande i Seko sjöfolk.
Sommaren 2014 var det idel glada miner i Sjöfartssverige. Den då borgerligt styrda regeringen hade ett drygt år tidigare presenterat sin handlingsplan för förbättrad konkurrenskraft inom svensk sjöfartsnäring.
Och nu kom den efterlängtade utvidgningen av sjöfartsstödet. Villkoret i förordningen att fartyget måste vara last- eller passagerarfartyg för att omfattas av sjöfartsstöd ändrades till att fartyget ska används i trafik som är utsatt för internationell konkurrens på sjöfartsmarknaden.
Därmed skulle det bli möjligt för andra typer av fartyg, exempelvis forskningsfartyg, mätfartyg, supplyfartyg och bogserbåtar, att ansöka om och beviljas sjöfartsstöd.
Det handlar om att rädda Sveriges ställning som sjöfartsnation. I propositionen nämner regeringen särskilt att EU-kommissionen redan har godkänt andra medlemsländers, exempelvis Danmarks och Nederländernas, utökade användning av sjöfartsstöd för liknande fartyg. Man uppskattar att ett 30-tal svenska fartyg inom specialsjöfarten skulle kunna vara aktuella för stöd efter att förordningen ändrats.

Läs om Baltic Offshores kamp för sjöfartsstöd: Specialfartyg ansöker förgäves
Men de goda intentionerna har inte blivit omsatta i verkligheten. Flera rederier som bedriver verksamhet med specialfartyg har märkbart svårt att få stöd. Samtidigt verkar det som förutsättningarna för att få stöd har ändrats i grunden. Villkoret i förordningen att ett fartyg måste användas ”i trafik som är utsatt för internationell konkurrens” ser ut att överskugga övriga bedömningar.
”Jag tycker de är fega som inte tar eget ansvar och vågar fatta ett beslut i positiv anda”
– Delegationen verkar primärt se sjöfartsstödet som ett stöd till fartyg i trafik, likt ett diftstöd, säger Kenny Reinhold. När stödet introducerades 1998 talades ingenting om drift, utan när ett rederi hade personal anställd så hade man rätt att få tillbaka skatt och sociala kostnader för personalen.

Han är kritisk till hur till delegationen tolkar förordningen. Framförallt hur de inte verkar se till syftet med förordningen.
– De tolkar ansökningarna allt för snävt. Delegationen verkar hellre fälla än fria, och låter ärenden i gråzonen gå till domstol. Jag tycker de är fega som inte tar eget ansvar och vågar fatta ett beslut i positiv anda, säger Kenny Reinhold.
Både branschen och facken har, bland annat genom samarbetsorganisationen Blå Tillväxt, uppvaktat politiker ett flertal gånger för att få till en ändring.
– Vi måste få bort gråzonen. Du borde vara berättigad till stöd så länge du har personal anställd och du har ett fartyg som är klassat för rätt trafik, säger Kenny Reinhold.
Han får medhåll från Rikard Engström, vd på Svensk Sjöfart.
– Förhoppningarna från 2014 har inte infriats. Jag kan delvis förstå delegationens resonemang men samtidigt tycker jag att den kunde vara lite mer utmanande i sina beslut, alltså ta beslut som är mer till gagn för sjöfarten, säger han.

När det gäller specialfartygen är läget i dag än värre. I december förra året kom en dom från Högsta förvaltningsdomstolen som kan ha allvarliga konsekvenser för specialfartygens rätt till sjöfartsstöd. Domen är ett skatteärende men i avgörandet har domstolen fattat ett tolkningsbeslut om att det endast är fartyg som ”används till att transportera gods eller passagerare” som kan klassas som ett handelsfartyg där besättningen uppbär sjöinkomst.
”går helt emot de ambitioner regeringen haft”
Detta kommer enligt Skatteverkets rättsliga tolkning att innebära att exempelvis arbete på mätfartyg inte kommer att kunna klassas för sjöinkomst och därmed inte uppbära sjöfartsstöd.
– Detta är mycket illa för specialsjöfarten och går helt emot de ambitioner regeringen haft med att ge just dessa fartyg en möjlighet att verka under svensk flagg, säger Rikard Engström. Vi har, tillsammans med Seko sjöfolk och sjöbefälen, skrivit en hemställan till Finansdepartementet om ändring i inkomstskattelagen. Men det tar normalt lång tid att få till en förändring där, säger Rikard Engström.
Läs om Baltic Offshores kamp för sjöfartsstöd med fartyget Pleijel: Specialfartyg ansöker förgäves
Sjöfartsstöd
Sjöfartsstöd lämnas till arbetsgivare för skatt på sjöinkomst samt arbetsgivarens kostnader för arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift.
Villkoren för sjöfartsstöd gäller enligt förordning (2001:770) om sjöfartsstöd, senast ändrad 2014.
Sjöfartsstöd kan lämnas till fysiska och juridiska personer samt till partrederier som har eller har haft sjömän anställda för arbete ombord på svenskregistrerade fartyg under förutsättning att:
- fartyget i sin näringsverksamhet används i trafik som är utsatt för internationell konkurrens på sjöfartsmarknaden
- fartyget inte är registrerat i något annat register än det svenska
- utbildningsplatser ställs till förfogande ombord på fartyget enligt Transportstyrelsens föreskrifter eller beslut i enskilt fall, och
- det finns tillräckliga försäkringar för fartyget och dess drift.
Villkoren i första stycket måste vara uppfyllda under minst en månads sammanhängande tid för att sjöfartsstöd ska lämnas. Sjöfartsstöd lämnas endast för tid när villkoren är uppfyllda. För bogserbåtar och mudderverk måste verksamheten under mer än halva stödperioden utgöra sjötransport.
Källa: Delegationen för sjöfartsstöd, Trafikverket