KRÖNIKA
Vi lever i en tid med otroligt mycket negativitet runt oss. Det är inflation, krig, gängkrig och mycket mer. Vi mår allt sämre och fler människor än någonsin är deprimerade. Hur påverkar detta oss på jobbet?
Jag har alltid varit clownen som vill att alla ska må bra och vara glada, både hemma och på jobbet. Mår alla andra bra och är glada så mår ju jag också bra och är glad!
Det här betyder inte att jag inte har, och genom åren har haft, dåliga dagar. Flera stycken, givetvis, som alla andra – men hur ska man hantera det?
Jag har haft som princip att ha en öppen dialog med mina kollegor. Har jag en dålig dag så talar jag om det för dem när jag kommer, till exempel: “Jag har en riktig skitdag idag, flyger det en padda ur munnen på mig så ta det inte personligt”. Detta ger kollegorna en helt annan chans att förhålla sig till min dåliga dag i stället för att jag kommer in och beter mig som ett svin och ingen förstår varför.
”Att vi ofta bor ombord under hela arbetspasset gör det extra viktig att se varandra och rå om varandra.”
Jag och min kära kollega Pia höll för en tid sedan i en workshop ombord på Silja Symphony där vi jämförde oss som jobbar ombord med dominobrickor; om en person kommer in och är på pisshumör, beter sig illa mot den första man träffar, så påverkar detta hur den personen bemöter nästa person och hur den i sin tur bemöter nästa person och vi faller en efter en som dominobrickor.
Man kan fortfarande vara en privat individ, inte gå in på varför man mår dåligt eller har en dålig dag, men ändå berätta ATT man har en dålig dag.
Här behöver vi alla börja se varandra ombord. Det faktum att vi som oftast bor ombord under arbetspasset gör det extra viktigt att se varandra och rå om varandra. Att våga fråga “hur mår du”. Kanske behöver man fråga mer än en gång, kanske vill inte personen gå in i detalj på vad som felar, men man blir sedd och det kan vara tillräckligt. Man är inte ensam.
Sen har vi tabuämnet psykisk ohälsa, varför är det fortfarande tabu 2023?! Det är nog den absolut vanligaste orsaken till sjukskrivningar idag, oavsett om man jobbar till sjöss eller iland. Det är så många olika måenden som faller under denna kategori och ingen vågar prata om det, ingen vågar fråga om det och ingen vågar ta tag i det – VARFÖR?!
”Det finns inte ord för att beskriva hur mycket det betydde att folk brydde sig och ställde frågan, gav en tyst kram eller bara fanns där.”
När jag var på botten så var det jättejobbigt när alla frågade hur jag mådde, hur det gick och så vidare för jag började som oftast gråta när frågan kom. Men det finns inte ord för att beskriva hur mycket det betydde att folk brydde sig och ställde frågan, gav en tyst kram eller bara fanns där.
Vi måste börja se varandra, prata med varandra och ta hand om varandra.
Vi är varandras arbetsmiljö.
Tillsammans kan vi göra skillnad.
Så är du en medmänniska – eller bara en medarbetare?
Jeanette Ganesjö
Ombudsmannatrainee, Seko sjöfolk
