Med en morfar som var ombudsman i Sjöfolksförbundet och en förkämpe för demokrati och bildning, har Åsa Wikforss, som är professor i teoretisk filosofi och ledamot av Svenska Akademien, ärvt samma intresse och skrivit flera böcker om just demokrati.
– Jag kan tycka att fackförbunden tappat bort vikten av utbildning och kunskap någonstans på vägen, säger hon.
Åsa Wikforss morfar Ernst Persson var bara 27 år gammal när han blev ombudsman för Svenska Sjömansunionen i Ystad 1923, efter att ha seglat i tio år. Efter något år flyttade han till sjöfolkets kontor i Malmö. I hela 33 år arbetade han som ombudsman.
Det skulle många år senare visa sig att hans barnbarn, filosofen och akademiledamoten Åsa Wikforss, valt en liknande väg och har ägnat sitt liv åt rättvisefrågor.
En uppmärksammad bok hon skrivit i samarbete med sin bror Mårten Wikforss heter Därför demokrati, och boken har de tillägnat sin morfar, Ernst Persson.
Åsa Wikforss morfar Ernst föddes 1896 och var fackligt och politiskt aktiv under den tid som svensk demokrati började växa fram. Han utbildade sig på egen hand och engagerade sig tidigt sjöfackligt. Att han blev sjöman var naturligt eftersom Ystad var en stor sjöfartsstad.
Hon berättar att Ernst Persson var mån om att alla skulle kunna ha tillgång till böcker och hjälpte till att bygga upp systemet med att leverera boklådor till det svenska sjöfolket på fartygen. Bildningsambitionen var stor hos arbetarrörelsen vid denna tid.
– Man insåg att kunskap är viktig för en fungerande demokrati. Och just detta, kunskapens betydelse, är en central del i min och min bror Mårtens bok, säger Åsa Wikforss, som tycker att de nutida fackförbunden lite tappat bort vikten av utbildning och kunskap.
Vi träffas i Åsa Wikforss lägenhet i centrala Stockholm. Man kan på många sätt säga att hon fortsatt i sin morfars fotspår, när hon i sina böcker lyfter fram vikten av att värna vår demokrati.
– Inte minst viktigt i dag, då högerpopulismen, försöker undergräva demokratins grunder och populister flitigt sprider fake news, säger hon.
– Samtidigt vill jag betona att mina böcker bygger på vetenskapliga fakta. Fakta och forskning visar entydigt att vår liberala demokrati är den bästa styrelseformen för att bygga rättvisa och välstånd för medborgarna i ett land. Men fakta uppskattas inte alltid av auktoritära ledare och trollarméer, som sprider lögner i sociala medier.
På samma sätt var hennes morfar Ernst en demokratins förkämpe. Han avskydde diktaturer, både den framväxande nazismen i Tyskland och Stalindiktaturen i Sovjetunionen.
Sjöfolkets välfärdsfrågor var också viktiga för honom. Under många år satt han i styrelsen för sjömanshotellet i Malmö och i sjömanshusdirektionen.
– Det hade varit otroligt spännande att få lära känna och tala med Ernst om hans liv och hur han såg på samhällsutvecklingen, säger Åsa Wikforss.
– Tyvärr hade jag aldrig förmånen att få samtala med morfar. Han dog när jag var liten.
Upplever du att det i dagens värld finns paralleller till 1930-talet?
– Absolut, och det är oroväckande, säger Åsa Wikforss. I mina böcker försöker jag reda ut populistbegreppet, till exempel talet om vi och dom; där populisterna tycker att ”dom” står för eliten. Och att vissa grupper beskylls för att vara folkförrädare.
– Helt klart finns det likheter idag med hur det såg ut på 1930-talet, både i Europa och i världen i övrigt.
Vad är skillnaden mellan högerpopulism och fascism?
– En skillnad är att populisterna vill förändra systemet med röstsedeln. De vill nedmontera politiken inifrån i stället för att ta makten med våld, som fascisterna. Idémässigt ligger de ändå nära varandra. Ta bara talet om en gyllene forntid, då allt påstås ha varit bra innan ”folkförrädarna” kom och förstörde samhället.
– Antiintellektualismen är också gemensam för högerpopulism och fascism.
Åsa Wikforss tycker att fackförbunden idag är ganska osynliga i samhällsdebatten, men har inget svar på varför:
– Kanske finns det en rädsla genom att många LO-medlemmar har röstat på SD. Men jag anser att fackförbund tvärtom skulle sprida kunskap om vad populism är, vilka konsekvenser den typen av politik får, i stället för att vara försiktiga och undfallande, säger hon.
Länge forskade Wikforss främst om teoretisk filosofi, och sysslade inte alls med demokratifrågor. Det var i samband med presidentvalskampanjen i USA 2016 som hon blev mer och mer intresserad av kunskapens betydelse:
– Min första bok Alternativa fakta som kom 2017 lyfte fram vikten av kunskap som en motvikt mot all opålitlig information som spreds.
Det var 2019 som Åsa Wikforss blev invald i Svenska Akademien och efterträdde Sara Danius på stol nummer 7. Hon blev förvånad att hon fick frågan:
– Det var inget jag någonsin hade trott. Men när jag fick frågan var det omöjligt att säga nej. Arbetet i Akademien är otroligt spännande. Jag var den femte kvinnan som valdes in efter krisen något år tidigare. Nummer 7 är också den stol som Selma Lagerlöf, den första kvinnan som valdes in, hade. Att sitta på Selmas stol känns inspirerande och ansvarsfullt.
Vad tror du morfar Ernst Persson skulle ha sagt om han hade sett samhällsutvecklingen idag?
– Jag tror att han skulle ha blivit fly förbannad och förvånad över att den populistiska retoriken har fått ta över så mycket. Men han skulle tyvärr också ha känt igen mycket från hur det såg ut i världen på 1930-talet.
Lennart Johnsson
