Nybyggda Fure Viten är på väg mot Europa. Tankfartyget är det senaste i en serie på åtta fartyg – och enligt rederiet världsbäst på att leva upp till FN:s klimatmål för sjöfarten.
Jungfruresan har gått bra, berättar Furetanks vd Lars Höglund. I skrivande stund har fartyget lossat delar av lasten i Barcelona och är på väg mot Rotterdam för att lossa resten. Fure Viten har med sig matfett (used cooking oil) från Asien, som i Europa ska raffineras och bli biobränsle.
– När hon är klar ska hon sättas in i vår normala trafik, säger han.
Svenskflaggade Fure Viten har en dödvikt på strax under 18 000 ton. Hon ingår i en serie på hittills åtta fartyg, av vilka Furetank äger fyra men sysselsätter alla. De trafikerar främst Nordeuropa.
– Vi var tre rederier som gick samman och först var det bara tänkt att bli fyra båtar. Men det blev fantastiskt lyckosamt, både tekniskt och med utvecklingen i samhället med större miljötänkande. Vi tror att detta är framtiden och ska på sikt byta ut våra gamla båtar, säger han.
Gasdrift och bränslebesparande lösningar gör enligt rederiet att Fure Viten är bäst i världen på att uppfylla IMO:s krav på utsläppsminskning för nya fartyg. Utsläppen mäts genom ett energieffektivitetsindex, lägre värde betyder mindre utsläpp, och fartyget ligger med råge under den tillåtna gränsen.
– Vi har använt hela vår erfarenhet av att utveckla fartyg sedan 80-talet och optimerat varje detalj i utformningen. Det finns inte ett enda system som vi inte varit inne och rotat i, säger Lars Höglund.
Fartygen drivs med LNG eller biogas. Än så länge är det svårt att få tag i biogas. Men Lars Höglund berättar att de skrivit på ett supporteravtal med en svensk biogasproducent om att köpa en stor del av biogasproduktionen på den tänkta anläggningen i Sverige.
– När den är färdig har vi lovat att ta 50 procent av produktionen till våra fartyg. Om allt går som det är tänkt kan detta bli verklighet år 2023, säger han.
Fartygen använder en teknik där batterier till stor del ersätter hjälpmotorerna, och en dysa runt propellern som ökar tryckkraften framåt och minskar effektbehovet. Skrovformen sägs ge minimalt vattenmotstånd och huvud-motorer och axelgeneratorer har variabelt varvtal som bibehåller propellerns effektivitet vid varierande varvtal och därmed sänker bränsleförbrukningen. De två senaste -fartygen är utrustade för att anslutas till land-el när sådan finns och har kapacitet för att kunna lossa med full hastighet.
De 13 sjömän som seglar hem Fure Viten från varvet i Kina fick först sitta fyra veckor i karantän. Sedan blev det två veckor på varvet och så sjöresan upp till Europa. På jungfruresans första etapp fanns ingen kock ombord.
– Kocken som skulle åka ut visade positivt på ett antigentest och fick komma ombord senare. Fram till Korea fick de andra ombord dela på kocksysslorna.
Lars Höglund påpekar att det är en helsvensk besättning som tar hem fartyget.
Beror det på pandemin eller kommer ni ha helsvensk besättning även framöver?
– Det har med pandemin att göra. Men vi ökar antalet svenskar i alla våra båtar för att säkerställa personal för framtiden. Det är svårt att få tag i folk. Och de nya båtarna är komplicerade med alla system; man får ha en hög kunskap för att sköta dem. Vi har många duktiga filippinare som varit med oss länge, men när det kommer till att anställa nya så ökar vi andelen svenskar, säger Lars Höglund.
”Vi ökar antalet svenskar i alla våra båtar”
Han är stolt över arbetsmiljön ombord.
– Vi har lyckats få tysta båtar, det enda som hörs när man är i sin hytt är fläktarna. Maskineriet hörs inte alls. Och att vi satt en dysa runt propellern gör att det inte blir några pulsationer (vibrationer) från propellern upp i fartyget. När jag hör besättningen ombord prata om hur bra arbetsmiljön är, då ryser jag i kroppen, säger han.
EU presenterade nyligen sitt nya klimatpaket som inkluderar sjöfarten. Lars Höglund menar att klimatmålen över tid kommer gynna svenska rederier som ligger långt framme i miljöarbetet, men att det är uppförsbacke tills man är där.
– Idag är det svårt att få betalt för nya båtar eftersom vi konkurrerar med gamla fartyg som inte är lika miljövänliga.
Lars Höglund anser att fokus i klimat-debatten ofta hamnar alltför snävt.
– Alla pratar om CO2, som är ett globalt problem, men lokalt i närområdet är det utsläppen av sot, partiklar och NOx som står för störst samhällskostnader, säger han.
Han hänvisar till en studie gjord av IVL Svenska Miljöinstitutet där Furetanks nyare fartyg jämförts med rederiets äldre. Enligt studien sparar Vinga-serien mellan 2,2 och 4 miljoner euro per fartyg och år i samhällskostnader.
–Det handlar främst om hälsoaspekten; folk blir sjuka av sot och partiklar. Gasdrift tar bort över 99 procent av partiklarna. Men alla pratar bara om global uppvärmning. Man glömmer bort partiklarna och de stora kostnader som kommer med dem, säger han.