I dag tisdag startar Seko sjöfolks avtalskonferens, där linjerna inför årets avtalsrörelse ska dras upp. Det är många andra parter att komma överens med innan man är i mål. Läs Sjömannens ”know-how” kring avtalsrörelsen.
Det är först till våren som fack och arbetsgivare ska komma överens om nya löner. Det föregås av en lång avtalsrörelse med många andra fackförbund och arbetsgivarorganisationer, som sätter tonen för hur även Seko sjöfolks löner och arbetsvillkor ska se ut.
När Seko sjöfolk drar igång sin avtalskonferens i dag 5 november behandlas motioner som skickats in av medlemmarna, och man beslutar vilka frågor man ska driva i avtalsrörelsen.
Anledningen till att Seko sjöfolk har att rätta sig efter hur det går i förhandlingar mellan andra fackförbund och arbetsgivarorganisationer har att göra med det så kallade ”märket”, som har sin grund i 1997 års industriavtal. Allt sedan dess är det industrins lönenivåer som sätter just märket för hur alla svenska löner blir. Det innebär att det är IF Metall, Unionen, GS, Livsmedelsförbundet och Sveriges ingenjörer å ena sidan och Teknikföretagen å den andra som lägger grunden för vilka löneökningar vi ska ha i Sverige.
“Märket” är en överenskommelse om löneökningar som sätts av parterna inom industrin och fungerar som en norm för hela arbetsmarknaden i Sverige. Det innebär att den löneökningstakt som industrin kommer överens om blir vägledande för alla andra sektorer när de förhandlar sina kollektivavtal. Syftet med märket är att säkerställa en stabil och rimlig löneutveckling över tid, samtidigt som Sveriges internationella konkurrenskraft bevaras. Industrin, som är mest utsatt för internationell konkurrens, går först i avtalsrörelsen och sätter därmed nivån för alla löneökningar i Sverige.
Någon gång före årsskiftet kommer industrins fackförbund och arbetsgivarna att presentera sina respektive lönekrav. Men innan dess kommer LO att besluta om en samordning inom sina förbund vad gäller framför allt lönekrav.
Samordningen är en process där LO:s medlemsförbund samordnar sina krav inför avtalsrörelsen. Syftet med denna samordning är att stärka förhandlingspositionen och säkerställa att alla medlemmar oavsett förbund får rättvisa och jämlika löneökningar samt förbättrade arbetsvillkor. Kommer förbunden överens om en samordning så ställer förbunden också upp för varandra om något förbund behöver gå ut i konflikt. Förbund som väljer att ställa sig utanför samordningen får mer eller mindre klara sig själva för att uppnå de krav de ställer. Att få alla 13 medlemsförbund att enas om gemensamma krav är svårt. Historiskt sett har det inte alltid varit möjligt att uppnå full samordning inför varje avtalsrörelse.
Senast den 31 mars 2025 ska avtalen inom industrin vara tecknade. Först när det är klart har övriga fackförbund något att rätta sig efter, och Seko sjöfolk och alla andra fackförbund kan slutföra sina avtalsförhandlingar.
Frågor och svar om avtalsrörelsen
Frågor och svar om avtalsrörelsen
Seko sjöfolks ombudsman Mikael Lindmark ger svar på några vanliga frågor från medlemmar.
Varför börjar ni förhandla så sent?
För att det ska bli en förhandling måste det finnas två parter. Svenskt Näringsliv låter oftast inte sina medlemsförbund börja förhandla innan märket är satt och de har hunnit analysera det. Så hur mycket vi än vill börja förhandla om saker och ting har vi ingen att förhandla med då vår motpart är förhindrade av sin centrala organisation.
Kan man inte strunta i märket?
Historiskt sett är märket något alla följer, det är en av spelreglerna inom den svenska modellen. Det finns de som ställt sig utanför både samordning och märket. Är du ett starkt förbund med stort kapital kan du försöka. Men man ska vara medveten om att ett samlat Svenskt Näringsliv kommer göra allt de kan för att ingen ska så kallat ”spränga” märket. Det är få om något förbund som klarar av att stå emot det. Därför är det mycket sällan någon struntar i märket.
Vad händer om ni inte kommer överens?
Det enkla svaret är strejk. Men innan vi hamnar där så händer det lite saker. När förhandlingarna stannar upp eller det drar ut på tiden och inga resultat uppnås då kopplas Medlingsinstitutet in. Medlingsinstitutet är en statlig myndighet under Arbetsmarknadsdepartementet, med tre huvuduppgifter: verka för en väl fungerande lönebildning, medla i arbetstvister och ansvara för lönestatistik. Men är det så att parterna trots detta inte kommer överens så är vi som fackförbund tvingade att lägga varsel om strejk. Efter det fortsätter förhandlingarna men då finns en deadline som brukar göra att kompromissviljan ökar. Om parterna detta till trots inte kommer överens så övergår varslet om strejk från just ett varsel till att verksamheten stannar.
Varför är det olika datum för skärgårdsavtalet jämfört med storsjö- och färjeavtalen?
Här har Seko två olika motparter. Till färjeavtalet är det SARF (Sjöfartens arbetsgivarförbund), till skärgårdsavtalet är det Almega. När det är två olika motparter så är det inte ovanligt att utgångsdatum är olika. Mellan SARF och Almega finns det ingen samordning om att ha samma utgångsdatum. Seko ser också ganska positivt på att de två avtalen inte går ut samtidigt då det krävs ganska mycket av fackförbunden när det förhandlas avtal. De avtalsansvariga kan ha flera avtal de förhandlar, därför är det välkommet att allt inte händer på samma gång.
Samarbetar ni med Sjöbefälsföreningen i förhandlingarna?
Generellt sett så gör vi inte det. Vi är två separata organisationer med avtalsrätt för olika yrkesgrupper. Det gemensamma är att båda yrkesgrupperna arbetar på fartyg. Men det är ju inte så att vi inte samtalar inför avtalsrörelser. Någon kontakt finns det alltid, men inget formellt samarbete. Några gånger har det hänt att man har samarbetat, till exempel kring drog- och alkoholpolicyn. Där var det uttalat att båda organisationer skulle skriva på så gott som identiska avtal.
