Sjöfarten kraftsamlar, och det är bråttom: Om bara två år behöver svensk sjöfart ha hittat 2 200 nya personer som vill jobba till sjöss. Frågan är hur man ska locka in dem?
– Personalbristen finns överallt i branschen, även i land. Vi måste berätta mer och bättre om vad som finns, säger Caj Luoma, chef för kompetensförsörjning på Transportföretagen.
En viktig medspelare bland alla de företag, institutioner och organisationer som jobbar aktivt för att få in fler i sjöfartsbranschen är Transportföretagen, som är den samlande medlemsorganisationen för transportnäringen i Sverige. För att nå ut med budskapet om en framtid till sjöss medverkar man på mässor och driver sajten ”Satsa på sjöfart” som informerar om yrkes- och karriärvägar och stöttar de gymnasieskolor som utbildar inom yrkena.
– Men det är de yngre som är i branschen redan som är våra bästa förebilder, de som kan berätta hur det är på riktigt, säger Linda Stenström, branschutvecklare kompetensförsörjning på Transportföretagen.
I rekryteringsarbetet gäller det inte bara att locka ungdomar utan även att hitta personal med rätt erfarenhet och få ombordanställda att stanna kvar i sjömansyrkena. 2200 personer behövs till branschen till år 2025. Siffran kommer från rapporten ”Tempen på sjöfartsbranschen 2023”, en enkätundersökning bland Sjöfartens Arbetsgivareförbunds medlemsrederier och gäller manskap, cateringvärdar, serverings-, bar-, städ- och butikspersonal, kockar, kallskänkor, mässman, elektriker, elingenjörer och befäl.
Det är inte bara många nya individer som behövs, det totala personalbehovet har dessutom ökat med 25 procent sedan mätningen 2020. Skälen är flera: pensionsavgångar, större efterfrågan på transporttjänster på sjön och en ökad verksamhet. Även försvarsplikt och fler svenskflaggade fartyg kan komma att påverka.
Medan personalbehovet ökat har intresset för yrkena till sjöss inte riktigt hängt med i takten.
– Samhällstrenden generellt i Västeuropa är att ungdomar inte väljer yrkesutbildningar i samma omfattning de senaste tio åren. Eftersom yrkesutbildningarna inte ses som attraktiva försöker vi vända ungdomarnas blick mot dem. För sjöfarten gäller det att synliggöra vilka möjligheter och karriärvägar som finns och hur arbetet ser ut, säger Caj Luoma.
– Vi måste också berätta om hur vi ser på utvecklingen av branschen, vad som pågår inom hållbarhetsområdet och vad vi bidrar med i ett större perspektiv. Ungdomar är en värderingsstyrd målgrupp.
Caj Luoma lyfter två positiva förändringar: Dels symbolvärdet i att även yrkesutbildningar kan ge högskolebehörighet, dels dimensioneringen av gymnasieskolan 2025. När utbildningsplatserna viktas mer mot arbetsmarknadens behov kommer yrkesutbildningarna att öka i volym.
– Men hur det tas emot av ungdomarna … det vet vi inte än. Att ändra regelverk ändrar inte attityder, konstaterar han.
Arbetet med attitydfrågor bör ske hela vägen från skolan, med ungdomar, studievägledare och föräldrar, till att politiker på hög nivå pratar positivt om yrkesutbildningar.
– Att lösa bristen är ett delat ansvar för bransch och politik, säger Caj Luoma.
Även Johan Hartler, ansvarig för kompetens- och rekryteringsfrågor på Svensk Sjöfart, betonar att alla, även företag och fackförbund, måste ta sig an problemet med personalbristen inom sjöfarten tillsammans.
Han pratar sig varm för flexibilitet och individanpassning, i utbildningar och på arbetsmarknaden. Att en person ska kunna växla mellan längre och kortare perioder ombord, eller kontors- eller landtjänst, beroende på var hen är i livet. Även tidigare utbildningar ska kunna valideras, som inom sjukvården.
När första delen av regeringens Yrkesvuxutredning presenteras hoppas han få se sådana förslag.
En målgrupp är karriärbytare:
– Personer som jobbat med maskiner, servat anläggningar, varit resemontörer och liknande, de har ingen väg in i sjöfarten idag. Där kan den nya yrkesutbildningar spela stor roll. En utbildning som fokuserar på just yrket som inte tvingar dem att läsa svenska, engelska eller matte igen, och med samma längd som omställningsstödet, säger Johan Hartler.
En annan målgrupp är kvinnor, som idag utgör cirka 20 procent av de undersökta grupperna.
– Om vi skulle få en jämställdhet på 50/50 till utbildningarna och samtidigt behålla männen är vi hemma i numerären också, säger Johan Hartler.
Den nya yrkesvuxutbildningen för manskap inom däck och maskin som startar i höst är en början.
– Det kan låta futtigt att utbilda 40 personer om året, men på längre sikt gör det stor skillnad.
Bella Stenberg
