Över 20 år till sjöss som matros. Och över 30 år verksam i facket.
Erfarenheter som kommer väl till pass när Peter Skoglund axlar ett större ansvar för det facklig-politiska samarbetet som ny vice ordförande i Seko sjöfolk.
Det handlar inte om att missionera – även om ordet ligger nära till hands. Snarare handlar det om att övertyga om och förevisa sjöfartens betydelse. Sverige behöver en svensk sjöfart – och Sverige är förtjänt av en sjöfart med spets och kompetens.
– Jag känner att det här är mina frågor, det är inget som känns främmande. Jag brinner för sjöfolkets väl och ve, säger han.
”moderna fartyg som bemannas med hög kompetens mångdubblar fördelarna med sjöfart”
Han tar Gotland och politikerveckan i Almedalen som ett exempel. Utan sjöfart hade det inte blivit mycket till event, scenbyggen eller för den delen rosémingel. Ytterligare en vecka och ön hade haft brist på allt från mat till byggvaror.
– Likadant är det med Sverige. Vi är helt beroende av sjöfart. Och moderna fartyg som bemannas av en besättning med hög kompetens mångdubblar fördelarna med sjöfart i jämförelse med fartyg med fiffelflagg.
Men det finns mer att önska om kunskapen av sjöfartens villkor. Hos politiker, tjänstemän och i vissa fall hos rederierna själva. Från personalchefen som aldrig arbetat inom sjöfart till politikern som vill skapa bra förutsättningar för import och export men inte ser själva transporten.
– Nu investerar man över en miljard på att förbättra Göteborgs hamn för sjöfarten. Varför då inte satsa några miljoner till för att även svenskflaggad sjöfart ska kunna dra nytta av hamnen?
En efterlängtad satsning är en förändring av tonnageskatten. Ett annat exempel är att bringa ordning i den snåriga samlingen regler och lagar som omringar branschen.
– Det måste bli lagar med sunt förnuft. Nu är de ofta i motsatsförhållande. Ta MMT som exempel, det är synd och skam att de fick lägga ned sin rederidel efter att Högsta Förvaltningsdomstolen kommit fram till att arbete ombord inte kunde omfattas av sjömansskatt och därmed inget sjöfartsstöd, säger han. Till detta kommer att våra kollektivavtal bygger på att sjömansskatt tillämpas.
En ingång för påverkan är Blå Tillväxt, samarbetet mellan de sjöfackliga organisationerna och branschföreningen Svensk Sjöfart.
Genom att tala med en röst har Blå Tillväxt lyckats nå fram till politiker och beslutsfattare på hela skalan. Men Peter representerar givetvis även Seko sjöfolk som fristående förening.
– Det handlar om att påverka seriösa politiker och beslutsfattare oavsett var de har sin hemvist, säger han.
”Man har en familj hemma och en ombord”
Samtidigt med det facklig-politiska arbetet kommer Peter att fortsätta som ombudsman. Han kommer även bli mer engagerad i avtalsförhandlingarna.
– Jag har suttit med i arbetet sedan slutet av 1990-talet. Jag vet hur skrivningarna i avtalen kom till, vad som ligger bakom. Det är en styrka.
* Du har arbetat som matros i över 20 år. Vad kan du sakna från arbetet till sjöss?
– Det är samvaron ombord, den sociala biten. Man har en familj hemma och en ombord. När jag åker över till Gotland är det alltid lika roligt när man blir inbjuden till mässen för att snacka lite.
PETER SKOGLUND
Arbete till sjöss som matros:
- Broströms rederi 1981-1989
- Gotlandslinjen 1989-1997
- Destination Gotland 1998-2004
Förtroendeuppdrag och fackliga uppdrag i urval:
- Klubbordförande i Columbialand, Broströms, 1985
- Huvudskyddsombud, Gotlandslinjen 1994
- Ombudsman på Gotland, Seko sjöfolk 1996 (25 procent)
- Klubbordförande Destination Gotland 1999-2004
- Ombudsman, Seko sjöfolk, sedan 2001
