
De senaste månaderna har varit för jävliga. Seko sjöfolks ordförande Kenny Reinhold kan inte beskriva coronaviruset och dess effekter på annat sätt.
– Vi är vana att jobba i motgångar men detta är något helt annat, säger han.
Det går ännu inte att överblicka konsekvenserna av krisen som pågår till följd av coronaviruset. Omfattningen är stor och nivåerna många. Dessutom vet ingen hur länge krisen kommer att fortsätta.
– Det vi vet är att den drabbar hela vår bransch och att den drabbar sjöfolk över hela världen, säger Kenny Reinhold, ordförande i Seko sjöfolk.
För facket började krisen märkas på allvar i mitten av mars. I takt med att gränser stängdes och restriktioner infördes började fartyg läggas upp. Det första varslet om uppsägning kom den 16 mars och sedan följde veckor med fler varsel, upplagda fartyg och förhandlingar med i stort sett alla rederier.
– Jag har aldrig under min tid som fackligt aktiv varit med om en större utmaning, säger Kenny Reinhold. Vårt fokus ligger helt på att rädda arbetstillfällen för våra medlemmar.
”Vårt fokus ligger helt på att rädda arbetstillfällen”
Utöver att prata och förhandla med arbetsgivarna jobbar Seko sjöfolk för att uppmärksamma politiker på problemen som finns. Genom det internationella transportarbetarfacket ITF arbetar man också för att hjälpa sjömän globalt.
– Just nu befinner sig drygt en miljon sjömän ombord och kan inte mönstra av. Och så har vi alla dem som är hemma och inte kan mönstra på.
Kenny Reinhold sticker inte under stol med att den senaste tiden varit oerhört tung.
– Det här är vårt jobb, visst är det så, men det påverkar en väldigt mycket som människa när det drabbar så många, säger han.
Samarbetet med rederierna har överlag fungerat bra under krisen, tycker han.
– De flesta vill hitta lösningar tillsammans med oss. Tyvärr har det fungerat mindre bra med några rederier. Stena Line är ett exempel. Vi förstår inte deras agerande.
Den 19 mars kom beskedet att Stena Saga skulle tas ur drift permanent och linjen Oslo–Fredrikshamn läggas ned. Samma dag kritiserade Kenny Reinhold bolagets agerande i en kommentar på Seko sjöfolks hemsida och kallade det förhastat, oansvarigt och bedrövligt. ”Att Stena Line väljer att både varsla om uppsägning och lägga ner trafik utan vare sig samtal eller förhandling med facket är direkt oansvarigt och respektlöst, inte bara mot de anställda utan mot samhället i stort”, sa han då.
Han står fast i kritiken.
– Vi har hittills upplevt Stena Line som svåra att samarbeta med jämfört med andra rederier. Och det beror inte på rederiets storlek, självklart finns det mer problem i ett rederi med 1200 medlemmar än i ett med 120 medlemmar, men Stena är trots det överrepresenterade, säger han.
Positiva exempel finns också. Han pekar ut Viking Line som ett bolag Seko sjöfolk haft ett väldigt bra samarbete med under krisen.
– Många rederier har kommit till oss och velat hitta lösningar, och då har vi använt de möjligheter som finns i kollektivavtalet, till exempel att flytta semestrar, säger han.
”Många rederier har kommit till oss och velat hitta lösningar”
I vanliga fall vill facket ogärna göra avsteg från kollektivavtalet, betonar Kenny Reinhold. Men under coronakrisen känns det rimligt.
– Det är svårt att säga emot när företagens verksamhet över en natt går från 100 till 10, om ens det. Självklart måste vi lyssna på rederierna och försöka hitta lösningar inom kollektivavtalets gränser. Vi går inte med på några lagbrott, men vi har använt oss av de möjligheter som finns.
Kenny Reinhold kritisk till att sjöfarten hittills inte fått mer stöd från politiskt håll.
– Sjöfarten har pekats ut som en samhällsviktig funktion – och då är det upp till bevis nu. Våra grannländer har hittills gjort mer för sjöfarten än vad Sverige gör, säger han.
Han skulle önska att alla rederier hade råd att ligga stilla i två veckor.
– Då skulle bli tydligt hur stor betydelse sjöfarten har för Sverige. Saker skulle ta slut på affärernas hyllor och landet hade slagits ut på några dagar.
De som får stöd kommer att överleva krisen, tror Kenny Reinhold. På företagsnivå såväl som på landsnivå. På samma sätt som han tror att vissa rederier riskerar att försvinna, tror han att Sverige riskerar att stå bland förlorarna om inte mer görs politiskt för att rädda sjöfarten i detta akuta läge.
– Det är svårt att vara förbannad på rederierna i det här läget. De vill ha bättre förutsättningar och det förstår jag. De vill hålla ut och överleva. Samtidigt finns det en bortre gräns för hur länge det är möjligt att hålla ut. Ju bättre förutsättningar rederierna får, desto längre bort hamnar den gränsen.
Läs även: ”Vi hoppas att det värsta ligger bakom oss” (om Stena Line)