Om tidplanen håller får Donsötank två nya tankfartyg under svensk flagg senare i år. Fartygen byggs just nu i Kina.
I höst ska Donsötanks fem produkttankers få sällskap av två till. Nybyggena på cirka 22 000 ton ska heta Prospero och Pacifico.
– Vi har äldre fartyg som kommer att falla för åldersstrecket om några år. På sikt behöver flottan förnyas. Vi vill ha moderna miljövänliga fartyg och satsar på att bygga nytt, säger rederiets vd Ingvar Lorensson.
Fartygen får svensk flagg som resten av Donsötanks flotta och ska främst trafikera Nordvästeuropa och Medelhavet.
Innebär nybyggena fler jobb för svenskt manskap?
– Det blir svensk och filippinsk besättning ombord men jag kan inte säga hur många befattningar som blir svenska. Fartygen kommer att gå in i avtalen vi har idag. Totalt sett blir det ju fler jobb eftersom vi får fler fartyg. Idag har vi svensk kock och bås och ibland någon svensk matros ombord på våra båtar, säger Ingvar Lorensson.
”Totalt sett blir det fler jobb eftersom vi får fler fartyg”
Peter Skoglund, ombudsman i Seko sjöfolk, är glad att höra om de nya fartygen.
– Det här är jättegoda nyheter för vår bransch. Donsötank har alltid hållit den svenska flaggen högt. De är ett av de mest stabila rederierna på rederitäta Donsö när det gäller svensk flagg, säger han.
Varvet som bygger fartygen ligger en bit upp i Gula floden i Kina, och där finns en bro med höjdrestriktioner. Tanken var att första fartyget skulle lämna varvet i månadsskiftet maj/juni för att hinna passera under bron innan det blir högvatten. Nästa chans är i september.
– De hinner inte klart tillräckligt för att komma under bron i maj. Det blir provtur i september och leverans i oktober på första fartyget och leverans av andra fartyget i december, säger Ingvar Lorensson.
Fartygen har försenats på grund av bland annat pandemin.
– Varvet stängdes ner i sex veckor. Sedan blev floden översvämmad och stora delar av varvsområdet låg under vatten.
I vanliga fall är många svenskar på plats när fartyg byggs. Nu under pandemin har de istället haft dagliga videomöten och hjälp av ett kinesiskt inspektionsteam.
– De skickar material så att vi kan följa designprocessen och komma med synpunkter. ”Här ser det inte bra ut, här måste man böja sig, här får man klättra över ett rör”.
Han säger att rederiets ombordanställda också involveras i designarbetet. När byssan utformas frågar man kockar hur bänkar, kyl och frys bör placeras. Samma sak görs i maskin där personalen denna gång önskat sig en höj- och sänkbar bänk.
– Det här gör vi för att det verkligen ska bli bra ur arbetsmiljösynpunkt. Det ska vara lättarbetat. Förslagen från våra besättningar är väldigt viktiga, säger Ingvar Lorensson.
”Förslagen från våra besättningar är väldigt viktiga”
Fartygen byggs för att köras på flytande naturgas eller biogas. Det primära bränslet blir LNG.
Genom minskad energiförbrukning räknar rederiet med att halvera CO2-utsläppen jämfört med befintliga fartyg på samma rutt.
Bränsleförbrukningen kan minskas eftersom fartygsdesign rent allmänt har utvecklats och det finns effektivare motorer idag. I det här fallet sparar man dessutom bränsle genom att utrusta nybyggena med batterier för hybriddrift. När ett fartyg går in i en våg behöver motorn normalt accelerera för att klara ”uppförsbacken”. Här tas den extra effekten istället ut från batteriet.
– Det fungerar som på en hybridbil. Batteriet jämnar ut effektuttaget och kapar topparna.
Satsningen görs med hjälp av Naturvårdsverkets projekt Klimatklivet. Samma projekt delfinansierar även utrustning som gör om spillvärme till elektricitet ombord.
– Ordet hållbarhet är så uttjatat, men det är vad det handlar om. Att göra så gott man kan. Vi vill vara med i omställningen, och vi tror att våra kunder vill att vi som rederi gör vad vi kan för att minska vår miljöpåverkan, säger Ingvar Lorensson.
