Viking Line har utmärkt sig positivt under coronakrisen, menar Seko sjöfolk.
– De har velat hitta lösningar och samarbetat med oss från dag ett, säger ombudsman Oskar Lindskog.
Färjerederierna har haft det tufft de senaste månaderna. Stängda gränser och oro för smitta har fått passagerarna att i stort sett försvinna helt. Flera fartyg ligger upplagda och rederierna har kontakt med Seko sjöfolk angående varsel, uppsägningar och korttidspermittering.
Enligt Oskar Lindskog, ombudsman i Seko sjöfolk, utmärkte sig ett rederi redan från start: Viking Line.
– De har hållit huvudet kallt och haft inställningen ”hur hittar vi lösningar för att behålla personalen”. De har från dag ett varit inställda på att rädda både bolag och anställda, istället för ryggradsinstinkten att varsla som vi tyvärr sett hos vissa andra, säger Oskar Lindskog.
Svenskflaggade Viking Cinderella togs ur trafik i mitten av mars. Viking Line var bland de första rederierna som tecknade lokalt tillämpningsavtal om korttidspermittering med Seko och sedan dess är större delen av Cinderellas personal permitterad. Fartyget ligger i Mariehamn med cirka 15 personer ombord.
– Innan möjligheten till korttidspermittering dök upp såg rederiet tillsammans med oss över scheman för att slippa hamna i ett läge där de måste varsla personal. Viking Line har visat en stark framtidstro, de har tagit ett samhällsansvar och det tycker jag är hedervärt, säger han.
”De har från dag ett varit inställda på att rädda både bolag och anställda”
Oskar Lindskog och övriga ombudsmän i Seko sjöfolk har sedan coronakrisen bröt ut haft nästan dagliga möten med olika rederiers personalavdelningar. Fokus har varit att försöka rädda så många arbetstillfällen som möjligt. Man har försökt hitta lösningar inom kollektivavtalet och presenterat förslag för arbetsgivarna.
– Vissa rederier har lyssnat på oss direkt, som Viking Line. En del har vi lyckats få att ändra uppfattning efterhand och andra har inte velat ta till sig våra förslag, säger Oskar Lindskog.
Gemensamt för alla förhandlingar har varit att det är svårt att hitta lösningar som fungerar för båda parter när förutsättningarna förändras hela tiden.
– Ingen har kristallkulan och kan säga när trafiken drar igång igen. Ingen vet vad som händer imorgon eller nästa vecka, säger han.
Lena Marcus är sjöpersonalchef på Viking Line. När hon tittar tillbaka på de senaste två månaderna slås hon av hur snabbt allt eskalerade.
– Från att ha haft alla fartyg i trafik och ordinarie verksamhet var vi plötsligt i ett läge med totalt stopp. Det fanns inga gäster och en del fartyg var tagna ur trafik, de finskflaggade fartyg som blev kvar förändrades från passagerarfartyg till fraktfartyg tack vare uppdrag och bidrag från Försörjningsberedskapscentralen i Finland. Och så oron i samhället, ingen visste ju vad viruset var. Aldrig tidigare har vi varit med om något så snabbt och stort, säger hon.
”Plötsligt var vi i ett läge med totalt stopp”
Lena Marcus arbetar på Viking Lines kontor i Mariehamn. De inledande veckorna med dagliga förhandlingar sköttes av fartygsledningen ombord; de har bäst uppfattning om vilka konkreta möjligheter till lösningar som finns.
– De jobbade tätt ihop med huvudförtroendeman [sektionsordförande Bent Björn-Nielsen, reds anm] och med Seko. De gick igenom olika scenarier och funderade ut bra lösningar. Det är fartygschef, intendent, purser, huvudförtroendeman (både Seko och Sjöbefälsföreningen) och Seko sjöfolks Oskar Lindskog som ska ha beröm och ära för arbetet med att göra ett lokalt avtal angående korttidspermittering. Vår roll på kontoret var mer bollplank och stödjande, säger hon.
Lena Marcus delar Seko sjöfolks uppfattning om att samarbetet fungerat bra under krisen.
– För några år sedan fick Viking Line kritik för hur vi hanterade arbetsmiljön. Sedan dess har vi jobbat på att få till ett bra samarbete, inkludering och kommunikation. Nu visade det sig verkligen att det var en bra investering, säger hon.
Så snart ett centralt avtal om korttidspermittering tecknats mellan Seko och arbetsgivarorganisationen SARF ville Viking Line teckna ett lokalt avtal.
– Korttidspermittering är ett sätt att minska lönekostnaderna och när inkomsterna försvinner är högsta prio att få ner kostnaderna, säger Lena Marcus. Att teckna avtal var också en viktig signal om att vår målsättning är att hitta lösningar som gör att vi slipper varsla om uppsägning.
Att korttidspermittering var nytt både för rederiet och facket gjorde samarbetet ännu mer värdefullt, menar Lena Marcus.
– Både vi och Seko var öppna med vad vi visste och inte visste. Allt var inte helt klart från början, men vi litade på varandra och på att vid behov kunna justera avtalet. Vi har ju samma mål: att minska skadorna och öka möjligheten för personalen att ha ett arbete att komma tillbaka till, säger hon.
”Vi har ju samma mål: att minska skadorna”
Viking Cinderella ligger i dagsläget stilla till åtminstone 15 juni. Datumet är satt utifrån svenska utrikesdepartementets rekommendationer. Mellan 250 och 300 anställda är hemma på korttidspermittering och de som är ombord arbetar enligt ungefär normalt avlösningssystem.
– Vi har gjort en del överenskommelser som passar med anställdas familjesituation och har ständig dialog med personalen ombord, säger Lena Marcus.
Hon upplever att de anställda som är hemma har stor förståelse för situationen men vill tillbaka till jobbet.
– Alla förstår att det som nu sker inte är något som rederiet kan påverka. Samtidigt väntar alla på att få börja jobba igen, säger hon.
I dagsläget är det oklart när Cinderella kan återgå i trafik. Rederiet följer utvecklingen när det gäller ländernas rekommendationer och planerar för olika scenarier. Men Lena Marcus tror inte att det blir någon återgång till tidigare normalt läge än på länge.
– Det talas om att vi inte kommer att återgå till det normala, utan till det ”nya normala”. Och det enda vi vet om detta ”nya normala” är att det är nytt. Vi följer signalerna som kommer men det är omöjligt att i nuläget säga när trafiken kan komma igång.
