Gammalt avyttrat tonnage köps in igen för att trafikera Stockholms skärgård. Besättningshytterna håller ofta en undermålig standard med höga bullernivåer och utan toalett i hytten. Ibland räcker hytterna inte till och det förekommer att folk sover på tältsängar i salonger och styrhytter.
Boendestandarden på vissa äldre fartyg i skärgårdstrafiken har varit en fråga för såväl ombordanställda som hos Seko sjöfolk under flera år. Kritiken har främst rört det äldre tonnaget som är byggt efter en annan hyttstandard än den som råder idag. Men trots att problemen uppmärksammats under lång tid tycks utvecklingen gå åt fel håll. Flera äldre fartyg har köpts in där hytterna saknar både toalett och dusch och med låg takhöjd och höga bullernivåer.
Framför allt är det här ett problem i Blidösundsbolaget, som efter senaste upphandlingen är den största aktören i Stockholms skärgård med ett trettiotal fartyg.
– Sådana här boendeförhållanden kanske man kan tycka är okej ett tag som ung och nyanställd, men efter 30 år i yrket är det inte längre så roligt att behöva gå genom hela fartyget mitt i natten för att komma till en toalett, säger Pelle Andersson, ombudsman i Seko sjöfolk. Det händer till och med att folk kissar i flaskor för att slippa gå upp på nätterna, och så ska det naturligtvis inte behöva vara.
”Det händer att folk kissar i flaskor”
Det händer också att hytterna är för få. Ett sätt att lösa det på är genom tältsängar i salonger och styrhytter eller att någon eller några i besättningen får ta sig till ett boende iland för att sova.
– Att behöva cykla flera kilometer i mörkret ute på någon ö är inte optimalt, framför allt inte när det är kallt och regnar. Ibland säger redarna att det inte är meningen att man ska bo på båtarna utan åka hem och sova. Men det kan innebära att folk måste gå upp klockan fyra på morgonen för att hinna ner till båten innan avgång. Det beror på var man bor, var fartyget ligger och hur turlistorna ser ut, säger Pelle Andersson.
”Att behöva cykla flera kilometer i mörkret ute på någon ö är inte optimalt”
Nu har Seko sjöfolk genom upprepade förhandlingar med Blidösundsbolaget slutligen kommit överens om åtgärder och ombyggnationer på de nu aktuella fartygen. Men frågan vad som är ett acceptabelt boende på fartyg i nationell trafik är fortfarande obesvarad, och det kan leda till nya problem framöver, menar Pelle Andersson.
– Vi kan inte hålla på och förhandla om varje enskilt fartyg, det blir en orimlig arbetsbörda och det tar lång tid att komma fram till ett beslut. Vi måste enas om en miniminivå som ska gälla för alla fartyg i nationell trafik, säger han och fortsätter:
– Förr hade vi en överenskommelse med Stockholms sjötrafik (den tidigare dominerande sjötrafikaktören i Stockholms skärgård, red. anm) om att en hytt skulle vara 5,3 meter och innehålla säng, dusch, toalett och två garderober. Men Blidösundsbolaget är inte intresserade av att följa det.
Boendemiljön i fartyg i nationell trafik regleras genom flera olika regelverk, -varav det äldsta är bostadskungörelsen från 1958. Därefter har uppdateringar skett 1970, 1992 och 2013.
Grundregeln är att hyttstandarden på fartygen ska uppfylla de bestämmelser som gällde när fartygen byggdes. Men därutöver finns också arbetsmiljölagen som säger att arbetsplatser ska följa den utveckling som sker i samhället och uppdateras därefter.
Att folk bor i hytter som håller samma standard som för 60 år sedan är inte rimligt, menar Pelle Andersson.
– Rederiet brukar hävda att det är för svårt och dyrt att anpassa båtarna till dagens standard, och så kan det ju vara. Men då är frågan om man inte borde bygga nytt istället för att köpa in gamla båtar. Hade man börjat köpa in bussar från sextiotalet och kört runt med i kollektivtrafiken bara för att det är billigt hade nog folk reagerat, säger han.
”Då är frågan om man inte borde bygga nytt istället”
Transportstyrelsen är den myndighet som har tillsynsansvar för arbets- och boende-miljön på fartyg i nationell trafik och ska säkerställa att regelverken efterlevs. Joakim Lindström är tillsynshandledare vid inflaggningar på myndigheten. Han menar att det inte är rimligt att besättningsmedlemmar ska behöva gå genom hela fartyget för att komma till en toalett eller sova i salonger och styrhytter i brist på besättningshytter, oavsett vilket år fartyget är byggt.
– Nej, det låter inte rimligt. Man måste kunna kräva en egen hytt med en viss standard eller ett lämpligt boende i land, säger han.
Men eftersom det finns flera olika regel-verk att ta hänsyn till, håller Joakim Lindström med om att frågan om vad som är en rimlig hyttstandard i slutändan blir en bedömningsfråga. Pelle Andersson berättar att såväl facket som redarna vänt sig till Transportstyrelsen för att få igång ett trepartssamtal och med myndighetens hjälp enas kring en miniminivå för hyttstandarder, men hittills inte fått något gehör.
– Jag kände inte till att det fanns en sådan förfrågan från parterna, men det hade varit väldigt värdefullt att få igång ett trepartssamtal. Jag vill också uppmana de som arbetar ombord och är missnöjda med boendestandarden i sina fartyg att höra av sig till oss, säger Joakim Lindström och fortsätter:
– Om vi får in många klagomål inom ett specifikt område vet vi vad vi ska inrikta våra inspektioner mot. Och det är inga problem att göra en anmälan anonymt. Man måste inte uppge vem man är när man kontaktar oss.
”Jag vill uppmana de som är missnöjda med boendestandarden att höra av sig”
Sedan 2017 gäller nya regler vid tillsyn av det nationella tonnaget med fokus på egentillsyn. Numera behöver certifikaten (förutom de som är kopplade till botten- och skrov) inte längre förnyas med ett visst intervall och de certifikat som utfärdats 2018 eller senare gäller tills vidare. Myndighetens inspektioner av arbets- och boendemiljön i fartygen sker enbart genom stickprov och dokumentationskontroller.
– Därför är det jätteviktigt att folk hör av sig till oss om det förekommer tokerier. Får vi signaler om att det är problem inom ett visst område, exempelvis bostäder, kan vi besluta om att rikta våra inspektioner mot det, säger Joakim Lindström.
I en skriftlig kommentar till kritiken mot boendestandarden på vissa av Blidösundsbolagets fartyg uppger rederiet, via moderbolaget Transdevs pressavdelning, följande:
”Vi följer reglerna som finns idag och gradvis renoverar tonnaget samt investerar i nytt tonnage. Vi har uppgraderat hytten ombord på Östan och håller på att uppgradera hytterna ombord på Sjögull, Sjöbris och Silverpilen. Vi köpte också ett helt nytt fartyg 2019 som kallas för ”Lux”. Vi välkomnar en diskussion inom branschen för att tillsammans definiera vad ett skäligt boende betyder.”
