Utebliven lön, ingen mat eller usla arbetsvillkor. När ITF-inspektörerna kommer ombord på bekvämlighetsflaggade fartyg de fått larm om hittar de alla möjliga brister.
Förra året gjorde de fyra svenska ITF-inspektörerna 242 besök i bekvämlighetsflaggade fartyg i svenska hamnar. Och tog in nästan 17 000 US-dollar i retroaktiva löner, så kallad backpay, åt sjömän ombord på fartyg de besökte.
Förutom rutinbesök rycker inspektörerna ut när de får höra att allt inte står rätt till ombord på ett bekvämlighetsflaggat fartyg. Sjömän kan själva skicka in complaints och be ITF (Internationella Transportarbetarfederationen) eller myndigheter att ingripa.
– När vi kommer ombord möts vi ofta av tystnad. Det är sällan någon sjöman ställer sig upp och säger ”det var jag som ringde”. De hoppas att vi ska hitta problemen själva, säger Mikael Lindmark, ombudsman i Seko sjöfolk och en av de svenska ITF-inspektörerna.
”när vi kommer ombord möts vi ofta av tystnad”
En del sjömän vågar inte prata av rädsla för att bli av med jobbet.
– Det är frustrerande för då kan vi inte hjälpa dem. Vi vet att de får för lite betalt av arbetsgivaren eller att det förekommer dubbel bokföring – men vi har inga bevis om ingen kliver fram.
Dubbel bokföring innebär att sjömännen får en lön på pappret och en annan i verkligheten. Nyligen mötte Mikael Lindmark en matros som enligt avtalet hade 1825 dollar i månaden. I verkligheten fick han ut 760 dollar.
Vid ett tillfälle mötte han en styrman som inte ville anmäla att det förekom dubbel bokföring på hans fartyg.
– När jag frågade varför han inte ville träda fram svarade han ”I will either be blacklisted or put in a black plastic bag”. Det finns sjömän som försvinner efter att ha framfört kritik, säger han.
”I will either be blacklisted or put in a black plastic bag”
Vissa besök minns Mikael Lindmark starkare än andra. I höstas hjälpte han en filippinsk matros att mönstra av i Göteborg. Han hade då varit ombord i 14 månader i sträck utan att veta när han skulle få åka hem till sin familj. I det fallet hade sjömannen slagit larm till Göteborgs hamn som i sin tur kontaktade ITF.
Han minns också glädjen hos besättningen på ett fartyg i Uddevalla.
– Vi tecknade kollektivavtal som gav 15 filippinska sjömän högre lön. En av dem fick drygt 450 dollar mer i månaden. När jag kom ombord var de lite reserverade, mycket ”yes sir” och så, men när vi klev av fick vi kramar.
ITF-inspektörerna ser till att internationella avtal tecknas med fartyg som saknar det. I Sverige tecknas avtalen antingen med Seko sjöfolk eller med ett annat ITF-förbund. 2018 bidrog de svenska ITF-inspektörerna till att 22 avtal tecknades med Seko sjöfolk och ett tiotal med andra ITF-förbund.
Förutom kollektivavtal och anställningsavtal är dokumentationen kring vilotid något som kontrolleras vid en inspektion.
– Min erfarenhet är att vilotidsrapporterna är fabricerade, alltså ren lögn, på hälften av alla bekvämlighetsflaggade fartyg, säger Mikael Lindmark.
”vilotidsrapporterna är ren lögn på hälften av alla bekvämlighetsflaggade fartyg”
Idag finns 34 flaggor som klassas som bekvämlighetsflagg av ITF. Organisationen driver sedan 1948 en kampanj mot bekvämlighetsflagg (FoC-kampanjen). Syftet är att motverka systemet med fiffelflagg, som facket kallar det, och att höja levnadsstandarden för sjömän som arbetar under dessa flaggor. Arbetet styrs av en kommitté inom ITF där bland annat Seko sjöfolks ordförande Kenny Reinhold ingår.
Mikael Lindmark är noga med att skilja på tank och general cargo. Merparten av problemen på bekvämlighetsflaggade fartyg finns enligt honom i det senare segmentet.
– På tankfartyg är det mer ordning och reda. Lastägarna gör vetting-inspektioner och ställer ofta väldigt höga krav. Inom general cargo ställs inte alls samma krav från lastägarna. Tyvärr är det milsvid skillnad. Det skulle behövas vetting-inspektioner där också, säger han.
Kampanjer som #fairtransport är viktiga för att visa hur villkoren för världens transportarbetare ser ut, menar Mikael Lindmark.
– Det är viktigt att börja tänka fair när det gäller hela kedjan. Dagens fairtrade-märkning gäller bara produktionen av varor. Transporterna glöms ofta bort, och det måste vi ändra på.
