– Det finns inte jättemånga tydliga förebilder idag som går ut och säger ”jag är både sjöman och mamma”. Fler förebilder tror jag hade varit jättebra, så att fler förstår att det faktiskt kan fungera.
Det säger Cajsa Jersler Fransson som är projektledare på Sjöfartsverket. Hon har jobbat med jämställdhet inom sjöfarten på olika sätt sedan 2017. Det började med sjöfartens metoo-upprop ”lätta ankar”, och har fortsatt med engagemang inom branschsamarbetet Vågrätt och forskningsprojektet Redo i samarbete med RISE.
Frågan om hur man får ihop ett jobb till sjöss med föräldraskap är en högst aktuell fråga inom branschen. När det är svårt att rekrytera såväl manskap som befäl blir det viktigt för arbetsgivare att visa att man kan erbjuda något attraktivt även för den som vill bilda familj.
Men det är inte helt lätt att nå utanför branschen. Cajsa Jersler Fransson menar att många fördomar och en föråldrad syn på sjömansyrket lever kvar.
– Ryktet om hur det är att jobba inom sjöfarten stämmer inte överens med hur verkligheten är, säger hon. Många tror att ”då kan man inte ha ett normalt liv, då måste jag leva ett speciellt sjömansliv” och försaka en massa annat. Men så är det ju inte riktigt längre.
Sjömansyrket har förändrats mycket genom åren.
– Man får tänka på att vi kommer från en tid där arbetet som sjöman var en absolut livsstil, undantagen från alla gängse sociala regler, till det vi ser nu – att man vill och kan ha sjömansyrket som ett jobb vilket som helst och samtidigt leva ett normalt liv.
Samtidigt är det ett faktum att det finns problem. Ett sådant är att man som befäl måste ha en viss mängd sjötid inom en femårsperiod för att behålla sin behörighet.
– Räknar man delar av graviditeten, föräldraledighet, du kanske vill gå ner i tid när du går tillbaka och jobbar – då är du snabbt uppe i fem år. Och vad gör du när barn nummer två kommer? frågar hon retoriskt. Många väljer att gå i land då. Eller tvingas.
Ett annat faktum är att man som förälder till sjöss är beroende av att ha en partner hemma som kan ta hand om allt de veckor man är i väg och jobbar. Eller att man kan lösa det på annat sätt med familj eller vänner.
I takt med en ökad jämställdhet är det nu självklart även för de flesta män som jobbar till sjöss att de vill vara föräldralediga när de blir pappor.
– Jag hör från tankrederierna att de har fler och fler pappor som säger ”nu ska jag ha barn så nu vill jag i land”, säger Cajsa Jersler Fransson.
Hon tycker att det pratas mycket om nackdelarna med att kombinera ett jobb till sjöss med föräldraskap, men alldeles för lite om fördelarna.
– Det är synd att man som förälder inte riktigt vet hur mycket kvalitetstid man får med sina barn, säger hon. Det lugnet och den tiden man får när man inte måste stressa i väg till jobbet varje dag, det är värt otroligt mycket.
Cajsa Jersler Fransson ser två huvudfrågor som branschen behöver hitta svar på ur jämställdhets- och föräldrasynpunkt.
– Nummer ett: När någon varit föräldraledig – hur kan vi underlätta för den personen att komma tillbaka till ett jobb ombord? Och nummer två: Hur får vi fler kvinnor till sjöfartsbranschen? Och om en kvinna vill gå i land för att hon får barn – hur ser vi till att åtminstone behålla henne inom branschen? För vi behöver fler kvinnor i branschen.
Inom forskningsprojektet Redo pågår ett policylabb för just familjepusslet. Man tittar på vad som står i lagen, vad som är policy, vad som går att förändra, vad som bör förändras.
– Där ska vi titta på det här med behörighetskrav kopplat till föräldraskap, säger hon.
Cajsa Jersler Fransson är förbi småbarnsåren, hennes barn är i tonåren nu, men hon minns väl hur det var.
– När jag jobbade till sjöss hade jag inte en enda förebild som var mamma och som fortsatte att jobba till sjöss. Inte en enda. Det hade varit gött att ha.
Hon hoppas att branschen fortsätter arbeta för att sjöfarten ska vara en attraktiv arbetsplats även för föräldrar.
– Så det inte blir att man måste välja mellan att vara sjöman och mamma. För så ska det inte behöva vara.
