Världssjöfartens dag firades internationellt den 28 september. I Sverige höll Maritimt Forum ett evenemang där talare från många olika delar av sjöfarten var rörande överens – sjöfarten behöver bli mer synlig.
Representanter för fackförbund, rederier, hamnar, forskning, politik och myndigheter med bäring på sjöfarten samlades på Världssjöfartens dag för att diskutera var näringen befinner sig nu och vad som behövs framåt.
Årets IMO-tal hölls av Maria Gelin, enhetschef för transportmarknadsenheten på landsbygds- och infrastrukturdepartementet. IMO står för the International Maritime Organization och är FN:s organ med ansvar för säkerhet inom den globala sjöfarten.
– Sjöfarten är mitt uppe i en komplex förändringsprocess vad gäller bränsle, tekniker, styrmedel och regler, sa hon. Inom departementet pågår just nu ett arbete för att se över kompetensförsörjningsfrågan. För det spelar ju ingen roll hur många fartyg vi har om vi inte har sjömän som kan bemanna dem.
En stor fråga för sjöfartens överlevnad just nu är bristen på folk som vill jobba inom näringen. Det saknas sökande till såväl sjökaptens- som sjöingenjörsutbildningarna. Det råder stor brist på matroser, platserna fylls inte på landets gymnasieskolor med sjöfartsinriktning. Flera talare påpekade vikten av att visa att sjöfarten finns, att locka unga till branschen.
En som gjort en insats i det här avseendet är Emily Gyllenspetz, matros på Styrsöbolaget, som skrivit en barnbok om sjökapten Celi, hennes väg till yrket till sjöss och vad hon gör i sitt jobb.
– Jag tror på konstens och kulturens kraft, sa hon. Det behövs bättre representation. Om det är en självklarhet för små killar och tjejer att en kvinna kan vara sjökapten – en sjökapten som inte ser ut som Kapten Haddock i Tintin – då kommer det också att vara en självklarhet för dem att våga söka sig till yrket när de blir äldre.
Även havsmiljön uppmärksammades. Ida-Maja Hasselöv, biträdande professor i maritim miljövetenskap på Chalmers, pratade om vikten av att akademin arbetar tillsammans med sjöfartsnäringen för att förbättra havsmiljön.
– Svenska redare ligger långt framme i miljöarbetet, men vi behöver bli bättre på att kommunicera, sa hon. Det behövs en harmonisering mellan sjöfartsperspektiv och havsmiljöperspektiv.
Hon påpekade att användningen av scrubbrar är ett fortsatt stort problem. 600 fartyg med scrubbrar opererar i nuläget i Östersjön.
– Politiker – det här är en lågt hängande frukt! sa hon. Det här måste vi få bort.
Hållbarhet och den gröna omställningen sågs också som en viktig del i att locka unga till sjöfarten.
– För generation Z är hållbarhet, både socialt och klimatmässigt, jätteviktigt, sa Margareta Jensen Dickson, personal- och kommunikationschef på Stena Line. Där kan vi finnas! Vi ligger långt framme med den gröna omställningen, och måste hitta sätt att nå ut med det. Sen behöver vi ändra ”mallen” för hur en sjöfarare ska se ut. Vi behöver fler kvinnor, men vi behöver också mångfald. Omvärlden förändras, vi måste också förändras. Och det börjar med oss som sitter i ledande positioner.
