Förändring krävs efter utbrändhet

Det går ofta bra att komma tillbaka till arbetet efter en stressrelaterad sjukskrivning men det krävs också förändringar. Arkivbilden är från Birka Stockholm. Den har inget samband med texten. Foto: Sussi Lorinder
Annons

Att komma tillbaka till arbetslivet efter en stressrelaterad sjukskrivning behöver inte ta en evighet. Däremot måste det ske en förändring, annars är risken stor att man blir sjuk igen. Det säger Åsa Kruse, expert på stressrelaterad ohälsa.  

Som psykolog på företagshälsovården, Feelgood, har Åsa Kruse lång erfarenhet av att hjälpa människor med stressrelaterade åkommor att återvända till arbetslivet. Hon är också författare till den prisbelönta boken Tillbaka till jobbet som handlar om att börja arbeta igen efter stressrelaterad ohälsa.

Enligt Åsa Kruse är det skillnad på att återvända till yrkeslivet efter utbrändhet jämfört med fysiska åkommor. Stressrelaterad ohälsa påverkar ofta den egna självbilden vilket kan göra det extra svårt att komma tillbaka.

– Antagligen har man lämnat arbetsplatsen med en känsla av att man inte klarar av sitt jobb och det är stor skillnad jämfört med om man varit borta på grund av ett brutet ben. Det här skapar många gånger starka olustkänslor mot arbetsplatsen, säger Åsa Kruse.

Åsa Kruse har bland annat skrivit boken “Tillbaka till jobbet”.
Annons

Vid stressrelaterad ohälsa är det därför särskilt viktigt att behålla kontakten med arbetsplatsen under sjukskrivningstiden. Exempelvis kan det ske genom att en gång i veckan prata i telefonen med sin närmaste chef. Det är chefens ansvar att ta kontakten och se till att den upprätthålls, men den som är sjukskriven är också skyldig att vara nåbar.

– Man kan inte bara hålla sig undan och gå under jord när man är hemma. Om sjukskrivningen pågår i mer än en månad är det även bra att försöka besöka arbetsplatsen någon gång ibland för att träffa kollegorna och kanske ta en fika, säger Åsa Kruse.

“det är även bra att försöka besöka arbetsplatsen för att träffa kollegorna”

När tiden är mogen att återgå till arbetet är det viktigt att först upprätta en plan för hur det ska gå till. Åsa Kruse rekommenderar ett förberedande möte med chefen där man kommer överens om de anpassningar som behöver göras. Vanligtvis börjar man med en begränsad arbetstid på 25 procent och med låga prestationskrav för att sedan stegvis öka i tid och arbetsinsats.

Den första perioden bör arbetsbelastningen vara mycket låg. Man ska även överväga att låta den som varit sjukskriven slippa delta i möten eftersom de situationerna många gånger upplevs som särskilt påfrestande.

– Hur länge man stannar på varje steg varierar från person till person. En del klarar sig med bara ett par veckor medan andra behöver längre tid. Oftast tar det från några månader och upp till ett halvår innan man är tillbaka i någon grad av arbete igen. Heltid kan däremot ta längre tid, säger Åsa Kruse.

Oavsett i vilken takt återgången sker måste man vara beredd på att det i perioder kommer att upplevas som både motigt och jobbigt.

– Vid varje nytt steg kommer man att känna sig trött, men det betyder inte att något är fel. Det är en helt normal reaktion, säger Åsa Kruse.

Inför återgången behöver det också ske någon form av förändring, antingen på arbetsplatsen, hos en själv eller både och. Att bara vara hemma och vila upp sig för att sedan gå tillbaka och ta vid där man slutade kommer med största sannolikhet att leda till ett misslyckande.

Om ingenting har förändrats finns de faktorer som från början gjorde en sjuk kvar och risken är stor att man snart blir dålig igen och hamnar i en ny sjukskrivning.

– Går det att förändra i arbetsorganisationen är det förstås jättebra. Men vissa arbetsuppgifter är svåra att göra något åt och det är heller inte säkert att det finns möjlighet till omplacering, säger Åsa Kruse.

“Man måste vara tydlig mot sin chef när det blir för mycket”

Ibland går det ändå att få det att fungera genom att ändra det egna förhållningssättet till arbetet. Forskning visar att högpresterande, engagerade och ambitiösa personer med höga krav på sig själva och som samtidigt har svårt att sätta gränser är överrepresenterade vid stressrelaterad ohälsa. I vissa fall kan stressen minska genom att man blir bättre på att säga nej och lär sig att släppa på kontrollen.

– Man måste vara tydlig mot sin chef när det blir för mycket. Om man klagar men ändå löser uppgiften finns risken att chefen uppfattar det som att det går ganska bra ändå och inte inser allvaret i situationen, säger Åsa Kruse.

När sjukskrivingar för utbrändhet började bli vanligare i slutet av nittiotalet handlade det ofta om mycket långa sjukskrivningar som kunde pågå uppemot ett år eller ännu längre. Idag vet man att lång frånvaro riskerar att göra situationen värre och försämra chanserna att komma tillbaka. Men det är lätt att feltolka kroppens signaler och lura sig själv, säger Åsa Kruse.

– Det är inte ovanligt att den som ska komma tillbaka får hjärtklappning och svettningar bara av att närma sig arbetsplatsen. Många tolkar det som att de fortfarande är sjuka och ännu inte redo att återvända, men så behöver det inte alls vara. Oro och ångest ger samma symptom som stress och det är inte konstigt att man blir orolig efter att ha varit borta en länge tid.

Läs även: Lättare comeback med arbetsträning