Höga sjöfartsambitioner i finansutskottet

Finanspolitiker från samtliga åtta riksdagspartier deltog i webinaret om sjöfart som hölls i fredags.

Samtliga partier i riksdagens finansutskott vill stärka svensk sjöfarts konkurrenskraft. Det, och ett visst mått av självkritik, framkom på ett webinar som hölls av Blå Tillväxt i fredags.

Temat var ”Vilka finanspolitiska åtgärder krävs för en hållbar återstart?” och representanter från de åtta riksdagspartierna deltog. De inbjudna politikerna sitter alla i riksdagens finansutskott.

Föreningen Svensk Sjöfarts vd Rikard Engström ledde webinaret som arrangerades av Blå Tillväxt (där Seko sjöfolk ingår). Sjöfarten och inte minst färjeindustrin har drabbats hårt av pandemin, sa han. Läget är bekymmersamt. Vad har politikerna och deras partier för ambitioner med sjöfarten när vi förhoppningsvis står inför en återstart? 

Samtliga politiker talar om sjöfartens stora betydelse både när det gäller transporter och ur klimatsynpunkt. Ord som hållbarhet och grön omställning duggar tätt.

Annons

– Vi har som övergripande mål att bli världens första fossilfria välfärdsland. För att uppnå det behöver vi flytta mer gods från väg till sjöfart, säger Gunilla Carlsson (S). 

Hon påpekar att flera insatser gjorts både under pandemin och innan, men det finns saker att jobba vidare med. 

Edward Riedl (M) är tydlig med att mer kan göras för sjöfarten.

– Det finns skäl för ett ganska stort mått av självkritik kopplat till den politik vi bedrivit. Andra länder har varit betydligt mer framgångsrika. Sjöfarten som ett av fyra transportslag måste nyttjas på bästa sätt och det finns skäl att göra ytterligare översyn givet historiken vi haft med utflaggning, säger han.

”Andra länder har varit betydligt mer framgångsrika”

Oscar Sjöstedt (SD) vill inte favorisera bland transportslagen.

– Från politiskt håll bör vi sträva mot konkurrensneutralitet i möjligaste mån, både mellan transportslag och gentemot omvärlden. Men ju mer jag tittar på detta, desto tydligare ser jag att så inte är fallet. Idag har vi inte konkurrensneutralitet mellan transportslagen, säger han.

Ulla Andersson (V) tycker också att sjöfarten är missgynnad i förhållande till andra transportslag.

– Man bör se över farledsavgifterna, och även cabotagereglerna och öka kontrollerna där. Vi vill också se ett ökat statligt ansvar för att utveckla sjöfarten, säger hon. 

”idag har vi inte konkurrensneutralitet mellan transportslagen”

Mats Persson (L) vill se sjöfart, järnväg och väg komplettera varandra bättre när framtidens infrastruktur planeras. Magnus Ek (C) vill se en statlig strategisk plan för hamnverksamheten samt gynna företag som gör ett bra arbete för miljö och klimat. Och Karolina Skogs (MP) ambition är att få sjöfarten att växa och ställa om. Hon påpekar att hennes parti varit med och drivit igenom en miljöbonus. 

Sjöfartsverkets anslag är en ofta diskuterad fråga. Myndigheten är ett affärsverk där cirka tio procent av intäkterna kommer från anslag och 80 procent från avgifter som farleds- och lotsavgifter. Detta, menar branschen, försämrar sjöfartens konkurrenskraft. Sjöfarten blir helt enkelt för dyr när transportköpare väljer färdväg för sin last. Vad säger politikerna om detta?

Alla tycks överens om att Sjöfartsverkets finansiering behöver ses över. Gunilla Carlsson (S) påpekar att om de statliga anslagen ska höjas måste pengarna tas någonstans ifrån. Hennes parti har inte tagit ställning angående förändrade anslag men anser att Sjöfartsverket och dess uppdrag kontinuerligt bör ses över.

Edvard Riedl (M) anser att idén om att transportslag ska stå för sina kostnader har visat sig olycklig för både sjöfarten och flyget. Även Oscar Sjöstedt (SD) är tveksam till dagens modell. 

– En stor del av dagens 80 procent bör vara anslagsfinansierade istället. Det handlar om konkurrensneutralitet. Jag förstår inte logiken i att Sjöfartsverket ska vara ett affärsverk, säger han. 

Ulla Andersson (V) tycker också att Sjöfartsverket bör ges större anslag. 

– Vänsterpartiet har finansierat detta i vår egen budget som ett första steg. Vi har också föreslagit en halvering av farledsavgifterna redan i år som en del i att klara covid, säger hon.

Jakob Forssmeds parti (KD) har inte tagit ställning till frågan om finansiering. 

– Men själv tycker jag det är värt att överväga om inte Sjöfartsverket som affärsverk borde upphöra och att sjöfarten borde ha liknande förutsättningar som andra trafikslag, säger han.

”Det är värt att överväga om inte sjöfartsverket som affärsverk borde upphöra”

Blå Tillväxt driver tre huvudfrågor för att stärka svensk sjöfart: Utvärdera och utvidga tonnageskatten, ersätt dagens stämpelskatt med en stämpelavgift och återställ nettomodellen till 100 procent. Vad säger finansutskottets politiker om det?

Alla säger sig vara glada att tonnageskatten infördes och är överens om att den bör utvärderas – gärna snart. När det gäller stämpelskatt tycks flera vara öppna för en stämpelavgift istället, men alla partier har inte tagit ställning. Flera säger att allt hänger ihop. Nettomodellen lär till exempel komma upp i en tonnageskatteutredning eftersom den förändrades som ett led i att finansiera just tonnageskatten*.

Ulla Andersson (V) förstår att branschen blev ilsk när nettomodellen ändrades.

– Det handlar inte om mycket pengar utan om förtroende. Man vill ha långsiktiga villkor och hade kommit överens om ett system, säger hon.

”Det handlar inte om mycket pengar utan om förtroende”

Jakob Forssmed (KD) håller med.

– Det skadade tilltron till långsiktigheten. Vi kristdemokrater föreslår i vår budget att återställa nivån och vi har avsatt pengar för det, säger han. 

Jakob Forssmed påpekar också i rätt skarpa ordalag att det är hög tid att se över tonnageskatten. Enligt honom är regeringens svar på varför utredningen dröjer, att tillräckligt många redare inte gått med än.

– Det riskerar att bli ett moment 22. Jag anser att både tioårsregeln och hur mycket man får vara i svenska vatten är problematiska, säger han. 

För Mats Persson (L) är det viktigaste i arbetet med att utveckla svensk sjöfart att hitta spelregler som är långsiktiga och konkurrenskraftiga. 

– Utgångspunkten måste vara att vi ska ha regler som är bättre eller lika bra som vad våra konkurrentländer har, säger han. 

*Nettomodellen, eller sjöfartsstödet, sänktes från 100 procent till 99 procent i samband med att tonnageskatten infördes. Sjöfartsbranschen var kritisk redan då och har sedan dess argumenterat för att nettomodellen ska återställas till 100 procent.