Av Sveriges yrkesverksamma sjöfarare är 27 procent kvinnor. Ännu 2024 är de väldigt osynliga och det vill Nina Varumo ändra på. Hon är fotografen bakom projektet ”kvinnor till sjöss” med en samling fotografier på kvinnliga sjömän i en helt normal och vardaglig arbetssituation.
– Jag upptäckte att det knappast finns några bilder på kvinnliga sjömän. Tjejer som funderar på att gå till sjöss måste kunna identifiera sig. Om det finns bilder på kvinnliga sjömän så vågar sig nog fler in i yrket, säger hon till tidningen Sjömannen.
Varför fotar du kvinnliga sjömän?
Att synliggöra tjejer som arbetar till sjöss är viktigt, inte bara ur ett jämställdhetsperspektiv utan för att det måste finnas förebilder så att andra tjejer ska kunna se att det är en möjlig yrkesväg. Det finns ett engelskt ordspråk, ”you can’t be what you can’t see”, alltså att om det inte finns några bilder på kvinnor till sjöss, på hur en jobbsituation eller hur miljön omkring dem ser ut, så är det svårt för en ung tjej att ens komma på tanken att bli sjöman. De få kvinnliga sjömän som finns är ju relativt osynliga idag, det hoppas jag kunna ändra på.
Vilken sjömansbild vill du förmedla?
Jag vill ge en mer nyanserad bild av vad en sjöman kan vara. Att det inte bara handlar om män och att det inte bara är kaptener, matroser eller motormän, utan alla möjliga olika sysslor som finns ombord.
Berätta om bakgrunden till projektet!
Det började egentligen före pandemin, när Petra Sviberg, som själv är sjöman och facklig på Seko sjöfolk, letade efter bilder att dekorera väggarna med i sin nya övernattningslägenhet. Hon upptäckte att det nästan inte finns några seriösa foton på yrkesverksamma kvinnliga sjömän på nätet. Söker man på ”kvinnlig sjöman” eller ”kvinnor till sjöss” så kommer det upp bilder på sjöjungfrur, pinuppor i kaptenkeps eller blusar med sjömanskrage från någon webbutik. Det tyckte vi inte kändes särskilt okej. Vi hade flera år tidigare pratat om att gemensamt skildra livet till sjöss och nu visste vi på vilket sätt. Cecilia Österman på Sjöfartshögskolan i Kalmar kopplades in, och när vi beviljades bidrag från stiftelsen Sveriges Sjömanshus sommaren 2020, körde vi igång direkt.
Mitt i pandemin?
Ja, vi fick anslaget i juni 2020, under pandemin som vi då alla trodde snart skulle vara över. Men det var den ju inte på långa vägar och det har varit en stor utmaning att ens få komma ombord under de omständigheter som var. I dag ser man pandemin som ett lager i bilderna. Arbetet drog ut på tiden men i december 2022 blev jag klar och när jag nu ser i backspegeln är jag väldigt stolt över att vi trots pandemin inte gav upp.
Hur ska en ”bra” bild på en kvinnlig sjöman se ut?
Den ska vara ärlig. Jag vill att det ska vara lätt att känna igen sig i de kvinnor som jobbar ombord. Jag har följt kvinnorna i deras vardag ombord i arbete och i vila. Det är ett tufft arbete men för kvinnorna som valt detta arbete är det ett kall och en livsstil och det hoppas jag syns i fotografierna.
Vad hoppas du att projektet ska leda till?
Tanken är att det ska utmynna i utställning och en fotobok. Och jag hoppas att man snart kommer att kunna googla och hitta bilder på kvinnliga sjömän i en seriös arbetsmiljö. Att den könsstereotypa bilden på sjömän ska normaliseras och att fler tjejer och kvinnor ska våga sig in i yrket.
