
Charlotta Lindmark, ordförande i Delegationen för sjöfartsstöd, menar att ändringen av förordningen har uppfyllt sitt syfte. Hon anser inte heller att delegationen är för snäv i sin tolkning av vilka som har rätt till stöd.
– Vi är bundna av den här förordningen, ska en arbetsgivare erhålla sjöfartsstöd så måste de uppfylla kriterierna som står i förordningen. Det är fråga om rättstillämpning, säger Charlotta Lindmark.
Att göra mer vidlyftiga tolkningar skulle innebära att sjöfartsstödet som helhet riskeras, menar hon. Förutom förordningen tar Delegationen för sjöfartsstöd hänsyn till skatterättsliga regelverk som inkomstskattelagen och sjömanslagen vid beslut. Delegationen tar däremot inga intryck av hur andra länder hanterar sitt sjöfartsstöd, eller vilka tolkningar de gör av EU:s riktlinjer för statligt stöd till sjönäringen.
”Det är fråga om rättstillämpning”
– Det är vår lagstiftning som delegationen har att tillämpa, vi kan inte titta på Nederländerna eller något annat land utan vi måste följa den lagstiftning som Sverige valt att ta fram, säger hon.

Ändringen av förordningen hade tre huvudsyften, menar Charlotta Lindmark. För det första skulle ett antal fartyg som fått stöd genom en undantagsregel istället kunna omfattas av stöd enligt den nya förordningen. För det andra skulle den nya förordningen öppna för sjöfartsstöd under kortare perioder än ett kalenderår. Och för det tredje möjliggöra stöd till så kallade specialfartyg.
– De här tre huvudsyftena har uppfyllts, säger hon. När det gäller specialfartyg har ändringen haft en viss effekt, fler har fått stöd och några har fått stöd under kortare perioder eller på säsongsbasis, säger hon och räknar sammanlagt upp fem specialfartyg som har fått stöd.
Charlotta Lindmark påpekar att delegationen under 2016 godkände 99,1 procent av alla ansökningar om sjöfartsstöd. Vid avslag välkomnar hon även att rederierna överklagar delegationens beslut.
– Vi har ett antal fall som prövats i domstol, och det är jättebra. Då får vi reda på var gränserna går och hur vi ska bedöma. De ärenden som går till domstol är tämligen unika till sin karaktär.
- Hur bedömer delegationen skrivningen ”används i trafik” i förordningen? Var är gränserna enligt dig?
– Vi anser, och har i många ärenden gjort bedömningen, att ett fartyg kan vara i trafik även när det saknar uppdrag, till exempel när det är vid kaj och väntar på uppdrag, eller är på varv. Det är under förutsättning att fartyget är bemannat av sin normala besättning och snabbt kan återuppta den normala sysselsättningen.
”Det är upp till regeringen att bestämma vad den personen ska ha för kompetens”
Styrelsen för delegationen består i dag av fem personer. Ledamöterna är utsedda av regeringen. Inom kort kommer den utökas med en person. Ett ofta framfört önskemål från sjöfartsnäringen är att den personen skulle ha en större erfarenhet från sjöfartsnäringen.
– Jag tycker att delegationen är väl sammansatt som den ser ut i dag. Men jag tycker också att vi är för få. Det är bra att vara fler. Men vad den personen ska ha för kompetens har jag ingen uppfattning om, det är upp till regeringen att bestämma.
Läs även: Regeringen granskar sjöfartsstödet
Delegationen för sjöfartsstöd är en fristående enhet inom Trafikverket.
Delegationen består av ordförande Charlotta Lindmark, chefsjurist, vice ordförande
Anders Ljungberg, verksjurist och ledamöterna Börje Hermansson, före detta skattedirektör, Lisa Lewander, chefsjurist, och Johan Schelin, docent. Delegationens kansli ligger i Göteborg.