På Stena Nautica arbetar befälen aktivt för att rekrytera folk från intendenturen till driften. De senaste åren har fyra kvinnor och män från ekonomin mönstrat om till jungmän och jobbat sig upp till matroser.
Bakom initiativet står Stena Nauticas befälhavare, Jan-Eric Alcén. Han säger att rekrytering är ett av fartygens största bekymmer och att de elever som kommer ut från gymnasieskolornas sjömans-program inte räcker till för att täcka behovet av arbetskraft inom driften. Därför försöker man även att hitta folk internt som kan tänkas vilja byta arbetsuppgifter, men ändå stanna kvar ombord. Främst handlar det om däcksjobb.
– Vi är väldigt lyhörda och öppna för dem som tycker att matrosjobbet verkar spännande och vill man pröva att vara med på bryggan eller bildäck är man välkommen att vara det. Både jag och mina styrmän är oerhört transparanta och bjuder gärna in de som är intresserade, säger Jan-Eric Alcén.
Fördelarna med internrekrytering, säger Alcén, är att de som söker sig vidare till driften redan vet att de trivs med sjölivet. I snitt handlar det om en person om året som byter inriktning.
– Jag tror att den här rörligheten mellan avdelningarna bland annat beror på att vi har så himla bra stämning ombord och att alla umgås alla. Man sitter tillsammans i mässen och våra juniora styrmän är duktiga på att bjuda in till filmkvällar och andra aktiviteter. Det tror jag gör att fler vågar närma sig driften och visa att de är intresserade.
Att den interna konkurrensen om personalen skulle leda till sura miner på de avdelningar som blir av med folk, upplever Jan-Eric Alcén inte.
– Visst, de som går över till driften är ofta sådana som är lite drivna och gör ett bra jobb även i intendenturen. Men jag har inte upplevt att det här skapar konflikter. Det handlar inte om några jättemängder med personal och de som går över blir ju ändå kvar ombord.
”de som går över till driften är ofta sådana som är lite drivna”
En av dem på Nautica som sadlat om är Pernilla Strandberg. Hon började hos Stena 2013 i intendenturen men blev snart intresserad av jobbet på däck. Efter tre år erbjöds hon ett vikariat som jungman och numera är hon matros och huvudskyddsombud ombord.
– Jag tittade på de gamla gubbarna i driften och tyckte att de verkade ha ett så roligt jobb. Och betydligt friare än att vara i intendenturen även om vi hade skitkul där också, säger hon.
Men för den som vill byta arbetsuppgifter är det inte bara att mönstra om. Har man inte gått gymnasiets energiprogram med inriktning sjöfart måste man först jobba som jungman, sex månader till lättmatros och ytterligare arton månader för att bli matros. Dessutom krävs en del utbildningar.
– I det läget är det en fördel att vara befälhavare med budgetansvar och själv kunna besluta om att skicka folk på kurs, säger Jan-Eric Alcén. Nu har också rederiet blivit mer öppet för jungmansplatser, vilket underlättar rekryteringen väldigt mycket för oss.
”rederiet har blivit mer öppet för jungmansplatser”
