Kritiserad avgiftsmodell slår hårt regionalt

Förslaget om ny avgiftsmodell och höjda farleds- och lotsavgifter har fått stark kritik från både sjöfartsnäringen och industrin. Foto: Göteborgs hamn

Vid årsskiftet inför Sjöfartsverket en ny modell för farleds- och lotsavgifter. Förslaget har fått stark kritik från många håll.

– Det motverkar överflytten av gods från land till sjö och slår extremt hårt mot enskilda regioner, säger Johan Källsson, vd för Erik Thun AB och ordförande i Vänerregionens Näringslivsråd.

Området kring Vänern drabbas hårt av den nya modellen med höjda avgifter, menar Johan Källsson. Farleds- och lotsavgifterna för sjöfarten, och i slutändan för transportköparna, ökar enligt Vänerregionens Näringlivsråd med 70 procent jämfört med idag.

Annons

– Fartyg som går ofta längs svenska kusten får den största höjningen, säger han. Det som drabbar mest lokalt är att man tar bort lotsrabatten. Normalt behöver fartyg lots i någon timme men här handlar det om 18 timmar längs Göta Älv och över Vänern. Även en liten höjning slår hårt då.

Den nya avgiftsmodellen baseras på fartygs nettodräktighet. Avgifterna delas in i tio grupper och det införs en beredskapsavgift som inte funnits tidigare.

– Sjötransporter till och från Vänern blir mycket dyrare. Gods som står mellan valet att fraktas på land eller sjö kommer att välja lastbil i större utsträckning, säger Johan Källsson.

”gods som står mellan valet att fraktas på land eller sjö kommer att välja lastbil”

Johan Källsson är besviken över hur Sjöfartsverkets förslag tagits fram.

– Trots att så många remissinstanser påpekat brister så verkar de inte ta till sig av kritiken. Det finns en högljudd och samlad bild av att näringen INTE vill ha den nya modellen. Allt ifrån kritik mot dålig miljöstyrning till regionala problem som Vänern eller att vissa båtar på grund av sin storlek hamnar fel i avgiftssystemet. Vi har erbjudit oss att vara med och utforma förslaget men det har vi inte fått. Vi anser inte att de lyssnat på branschen över huvud taget, säger han.

Han menar att ett grundläggande problem är att Sjöfartsverket ska gå med vinst.

– De har stora pensionsskulder som de behöver få ordning på, men man måste fråga sig om sjöfarten ska bekosta det.

Första förslaget om ny avgiftsmodell lades fram för drygt ett år sedan och innebar enligt Johan Källsson kostnadsökningar för Vänerregionen med 140 procent. Sedan dess har vissa förbättringar skett och siffran gått ned till 70.

– Men det är fortfarande en extrem höjning.

Han är också kritisk till att Sjöfartsverket delat upp avgifterna.

– När Trafikanalys utredde förslaget fick de bara titta på farledsavgifter och miljöaspekter. Inte på lotsavgifterna som är vårt största problem. För redare och transportköpare spelar det ingen roll vad man kallar kostnaden, det är totalsumman som betyder något.

Ove Eriksson är ställföreträdande generaldirektör på Sjöfartsverket. Han är medveten om kritiken men säger till Sjömannen att verket fört en bred dialog med branschen.

– Vi har fått in väldigt mycket synpunkter och värderat dem där vi kunnat. Vi måste fatta beslut sett till helheten, säger han.

”vi har fått in väldigt mycket synpunkter”

Han är också medveten om kritiken kring just lotsrabatter.

– Det har tidigare varit väldigt höga rabatter på till exempel Vänern och Mälaren, upp till 65 procent. De reduceras nu och hamnar mer på nivån som var tänkt. Man måste särskilja avgifterna, säger han.

Delar av branschen tycker precis tvärtom, att avgifterna inte går att särskilja eftersom det är totalkostnaden som är intressant?

– Det är viktigt att påpeka att det är ganska lätt att få lotsdispens i Sverige. Då slipper man lotsavgiften som Sjöfartsverket tar ut. Jag är förvånad att inte fler ansöker om dispens men jag tror det har att göra med sjöfartens oroväckande utveckling. Har man en stadigvarande besättning som går på samma rutt är det både enkelt och kostnadsbesparande med dispens, men har man besättningar på kontrakt och byter ofta så är det naturligtvis svårt att motivera en dispens.

Är ni nöjda med ert förslag om ny avgiftsmodell?

– Vi tror på modellen och har jobbat mycket med att förenkla. Sedan är vi inte nöjda när det gäller miljöstyrningen, vi skulle vilja premiera bra fartyg mycket mer. Men vi är skyldiga att ha en ekonomi och just nu har vi inte mer pengar i vår låda. Men vi ska titta på detta redan första kvartalet nästa år, se vad effekterna av modellen blir och föreslå förändringar utifrån det.

”just nu har vi inte mer pengar i vår låda”

Remisstiden gick ut den 20 oktober och många tunga remissinstanser framför kritik mot Sjöfartsverkets förslag. Seko sjöfolk avstyrker förslaget i sin helhet eftersom det går emot politikernas mål för sjöfarten och det hållbara samhället.

– Vi är förvånade att det över huvud taget presenteras med tanke på den massiva kritik som förts fram av såväl myndigheter som näring under processens gång, säger ordförande Kenny Reinhold.

Även föreningen Svensk Sjöfart är starkt kritisk och menar att sjöfartens och industrins konkurrenskraft skulle försvagas kraftigt.

– Vi vill att Sjöfartsverket avstår från avgiftshöjningarna och skjuter på införandet av ny modell samt genomför en konsekvensanalys innan, och inte efter, en ny avgiftsmodell införs, säger vd Rikard Engström.

Fotnot: Vänerregionens Näringslivsråd består av företrädare från näringslivet kring Vänern. Förutom rederierna Erik Thun AB och Ahlmarks finns representanter från andra transportslag samt företag som Stora Enso och Lantmännen. Fokus ligger på logistikfrågor, Vänerssjöfarten och samverkan med andra transportslag.

LÄS MER: Nya slussar avgörande för Vänerregionen