Hur säkrar vi kompetensförsörjningen inom sjöfarten i framtiden? Och vad kan de olika klubbsektionerna lära av varandras arbete? Det stod i fokus under årets sjöfolkskonferens.
Den fackliga kampen har alla gemensamt, men trots det ser arbetet ibland väldigt olika ut hos Seko sjöfolks klubbsektioner. Men efter årets stora sammankomst för förtroendevalda har alla fått lite bättre koll på vad de fackliga kollegorna pysslar med. En stor del av 2024 års sjöfolkskonferens handlade nämligen om att utbyta erfarenheter sektioner emellan. Och även om det finns stora skillnader i den fackliga verksamheten finns det självklart många likheter. Inte minst mycket man kan lära av varandra.
Fabian Westerlund och Andreas Westmark, ordförande respektive vice ordförande i Sektion Rederi Eckerö, berättade om något de arbetat med en längre tid.
– Ett av våra större arbeten blev klart våren 2024, berättade Fabian. Vi införde ett nytt avbytessystem för hela driftavdelningen, ett 2/3-system som blev väldigt uppskattat.
”Mallen” till det nya systemet hämtade de delvis från sektionen på Silja Line, men anpassade och förfinade det så att det passade på Eckerö. Ett exempel på hur sektionerna kan hämta inspiration hos varandra. Från Silja Line berättade ordförande Folke Matrosow och huvudskyddsombud Pierre Haglund i sin tur om ett nytt pool-avtal som de arbetat fram och som kommer att börja gälla från våren 2025.
Pierre Haglund, som jobbar som cateringsteward, har varit med på många konferenser tidigare.
– Det har varit bra i år tycker jag, säger han. Vissa segment var för korta och andra kanske lite för långa, men så är det ju alltid. Jättebra att få lite insikt i hur de andra sektionerna har det och hur de jobbar.
Öresundslinjens nya förtroendevalda, ordförande Mattias Andersson och vice ordförande Erika Johansson, var med på konferens för första gången och tycker veckan har varit väldigt givande. De har träffat många nya kollegor och fått insikt i hur arbetsvillkoren kan skifta mellan de olika rederierna.
– Många har det ju annorlunda, till exempel dubbelt boende, sådant har inte vi, säger Erika Johansson.
– Det var väldigt intressant att få höra mer om hur de har byggt upp sina klubbar. Det är sådan input vi behöver nu, säger Mattias Andersson.
Johan Hartler från Svensk sjöfart var inbjuden för att tala om arbetet med att säkra den framtida kompetensförsörjningen i branschen.
Han inledde med att konstatera att antalet unga i Sverige kommer att minska de närmaste åren, och att det är många branscher som kommer att behöva slåss om arbetskraften; sjukvård, skola, olika transportsektorer.
– Och vi inom sjöfarten har problem med att rekrytera redan idag, sa Johan Hartler. Därför är vår analys att vi inte bara kan vända oss till ungdomar för att rekrytera. Vi måste också titta på andra åldersgrupper, 30-45-åringar, och få dem att vilja yrkesväxla och välja sjöfarten.
För det krävs en hel del påverkansarbete för att skapa till exempel nya utbildningsvägar in i yrket som funkar även för ”äldre” elever.
Johan Hartler var noga med att påpeka att det inte finns några snabba lösningar, varken vad gäller att nå en äldre målgrupp eller att väcka intresset för sjöfart hos kommande yngre generationer, de som kallas generation Z och Alfa och är födda runt 2000 och framåt.
– Vi måste jobba lågintensivt under lång tid för att duka för framtiden, sa han. Ska vi nå generation Z och Alfa måste vi kunna erbjuda ett omväxlande yrkesliv.
Han tryckte också på vikten av att ha alternativ till dagens gymnasieutbildningar som alla är inriktade på vidare högskolestudier.
– Vi ska ha kvar dagens sjöfartsgymnasium som kan leda till vidare studier. Men vi ska också ha en gymnasieutbildning för dem som vill jobba i manskapsyrken, och en yrkesutbildning för den som vill karriärväxla.
Ett sätt att höja kvaliteten på sjöfartsgymnasieutbildningen är den kommande certifieringen ”Sjöfartscollege”, som Mikael Lindmark berättade om. Av de åtta sjöfartsgymnasier som finns i landet har sju ansökt om certifiering, och tanken är att den ska kunna vara på plats till höstterminsstarten 2025.
– Vi vill få upp söktrycket till utbildningarna, sa han. Med högre kvalitetskrav på utbildningarna blir det enklare att förbereda eleverna för yrkeslivet.
När skolor samarbetar med branschen kan utbildningen anpassas så att eleverna får den utbildning som branschen efterfrågar, och därmed får lättare att få jobb. Förhoppningen är att det ska göra utbildningen mer attraktiv.
– Som det är nu lyckas vi behålla för få i yrkeslivet av dem som kommer ut från gymnasiet, säger Mikael Lindmark.
De båda programarrangörerna Jeanette Ganesjö och Camilla Widman, ombudsmannatrainee respektive ombudsman, är nöjda med årets sjöfolkskonferens. Greppet att låta alla klubbsektioner presentera sig var nytt för i år.
– Vi ville att de skulle få reda på mer om varandra, jag hoppas att det mottagits bra, säger Camilla. Kul med nya personer som deltog på konferensen i år, och roligt att vi har en ny sektion också.
Jeanette Ganesjö tycker att konferensen är viktig eftersom det är enda gången på året som alla ses. Att få veta lite mer om varandras arbete i klubbsektionerna har varit efterfrågat.
– Jag hoppas också att det blir en positiv bieffekt, att de själva inser hur mycket de faktiskt gör och hur viktiga de är, säger hon.
Malin Vive & Ylva Bowes
