En ny vuxenutbildning till kocksteward har startats på Rönnowska skolan i Helsingborg. Men få har hittat den, hittills. De två antagna eleverna har svårt att förstå varför fler inte har nappat. De tycker att utbildningen är kanon och ser fram emot att gå ombord.
– Själv är jag stennöjd, både med utbildningen och praktiken, säger Erik Ottosson.
Han och studiekollegan Anders Nilsson är i färd med att diska och skura av bänkarna i skolans stora restaurangkök, beläget på Parapeten, så långt ut i sundet man kan komma i Helsingborg.
– Det måste bero på att folk helt enkelt inte har upptäckt att utbildningen finns. Själv har jag länge tänkt att jag skulle vilja jobba till sjöss men inte trott att det var möjligt, eller att det fanns en utbildning som jag kunde gå, säger Anders Nilsson.
Anders är 61 år och har arbetat som maskinkonstruktör hela sitt yrkesverksamma liv, eller rättare sagt, tills han blev permitterad under pandemin. Erik är 30 och har jobbat med it, med back end-support, men längtat efter att göra något annat. Båda två råkade av en slump få syn på en nästan frimärksliten annons i Helsingborgs Dagblad om den nya yrkesvux-utbildningen som skulle dra igång på Rönnowska, välkänt för sitt restaurang- och livsmedelsprogram.
– Jag har alltid gillat mat och jag är sjöscout, har seglat sedan jag var sex bast. Dessutom visste jag att det finns gott om jobb, säger Anders Nilsson.
Utbildningen startade i höstas, på uppdrag av arbetsmarknadsförvaltningen i Helsingborg och med EU-bidrag i ryggen. Men initiativet togs av Rönnowska skolan som utformat kursen i samråd med Transportföretagen.
– Vi har ju kockutbildningar här sedan länge och inriktningen sjöintendentur för gymnasiet, men intresset har blivit mindre och mindre och idag har vi väldigt få sökande till sjöintendenturinriktningen, säger Ulrika Eriksson, lärare i restaurang och livsmedel och en av de två samordnarna för kockstewardutbildningen.
För att gå yrkesvux räcker det att vara godkänd i svenska eller svenska som andraspråk på grundskolenivå och till skillnad från dem som läser kockprogrammet på gymnasiet pluggar man enbart de yrkesinriktade ämnena. För blivande sjökockar är inriktningen bred, från fine dining till storhushåll.
– Det är också mycket näringslära och att kunna laga av det som finns, trolla med få råvaror, vilket kan vara viktigt om du exempelvis är ute på lastfartyg, säger Johanna Göthe, studie- och yrkesvägledare och samordnare.
– Dessutom ingår basic safety, som du får gratis. Och två praktikperioder på sammanlagt tio veckor.
Det fanns åtta platser att söka, sex av dem förblev outnyttjade. Det kan bero på att utbildningen är ny och det är svårt att nå ut i informationsmyllret. Men inte bara. Kockutbildningar lockar betydligt färre elever än för tio, tjugo år sedan och intresset för att jobba på fartyg är inte alls som förr, menar de. Särskilt inte i den unga generationen.
– De är inte lika äventyrliga som förr, inte lika självständiga eller sugna på att komma hemifrån och tjäna egna pengar. Och så vill de inte vara borta från kompisar och flick- och pojkvänner, säger Ulrika Eriksson.
I utbildningen ingår gratis basic safety och två praktikperioder
Branschen skulle behöva bli bättre på att informera om det nutida, svenska sjömanslivet, menar de, och berättar att många verkar tro att du vinkar adjö för att segla ut på de sju haven och inte kommer hem på månader.
Både Anders Nilsson och Erik Ottosson har vänner som jobbar till sjöss och hade därför viss förkunskap. Ändå kom den första omgången APL-praktik att överträffa deras förväntningar. Anders var på Öresundslinjen, Erik på TT-Lines Tinkerbell.
– Mottagandet var jättebra. Jag jobbade med båda vakterna och det var fantastiskt att få ta del av all den samlade erfarenhet som de hade. Det fanns ju de som jobbat i köket sedan 80-talet!
Erik nickar instämmande:
– Man har ju hört om brutala köksmästare, så var det inte alls. Tvärtom, det var en skön stämning, mellan alla.
I september är de redo att mönstra på. Var och för vem får de se, de är öppna för det mesta. Men de är på det klara med drömuppdraget, någon gång i framtiden hoppas de, båda två, få ta sig långt norrut. Kanske på en isbrytare.
– Ja, slutmålet är en expeditionsresa. Men just nu handlar det till hundra procent om att få jobb och skaffa sig erfarenhet, och då är ropax en bra start, säger Erik Ottosson.
text och foto: Hanna Welin
