Nya riktlinjer för flytande naturgas

Transportstyrelsen har tagit fram riktlinjer för säker hantering av flytande naturgas. På bilden bunkrar Viking Grace LNG från Seagas. Arkivbild. Foto: Stefan F Lindberg
Annons

Att hantera flytande naturgas är i många avseenden mindre riskfyllt än traditionella fartygsbränslen, men utan rätt kunskap och utrustning kan skadorna bli stora i händelse av ett läckage. Nu har Transportstyrelsen tagit fram riktlinjer för säkrare bunkringsoperationer.  

Som en effekt av de allt hårdare kraven på minskade utsläpp från sjöfarten har alternativa fartygsbränslen blivit vanligare, däribland flytande naturgas, LNG. Regelverket som ska tillgodose en säker hantering av nya bränsletyper har däremot inte hängt med i utvecklingen och först i januari 2017 trädde IGF-koden (code of safety for ships using gases or other low-flashpoint fuels) i kraft. Koden gäller för nyare fartyg som använder gaser eller andra bränslen med låg flampunkt, men saknar bestämmelser för själva bunkringsproceduren.

Fartyget Seagas är en föregångare när det gäller att erbjuda bunkring av LNG från fartyg. Foto: Seagas

EU:s sjösäkerhetsbyrå, EMSA, har nyligen tagit fram riktlinjer för bunkring av LNG, men de är mycket omfattande och svåra att sätta sig in i. För att hjälpa de svenska sjöfartsaktörer som hanterar metan, däribland LNG, har Transportstyrelsen tillsammans med Myndig-heten för samhällsskydd och beredskap, räddningstjänsten och representanter från sjöfartsnäringen utarbetat egna riktlinjer för bunkring av flytande naturgas.

Annons

Skriften heter Nationella riktlinjer för bunkring av flytande metan i Sverige och publicerades i början av september.

“Jag räknar med att de här riktlinjerna blir mycket användbara”

– Den är på bara 75 sidor och innehåller nyttig information och anvisningar för säker bunkring. Jag räknar med att de här riktlinjerna blir mycket användbara för svenska redare, berörda myndigheter och branschen i stort, säger Saeed Mohebbi på Transportstyrelsen som lett projektet.

Saeed Mohebbi

Enligt Saeed Mohebbi är LNG i många hänseenden behäftat med mindre risker än traditionella fartygsbränslen. Explosions- och brandrisken är lägre än med oljebaserad bunker och man slipper problemen med exponering för oljedimma och cancerogena kolväten.

“kommer det ut LNG på ett oskyddat fartygsdäck skulle stålet frysa sönder”

Men även LNG måste hanteras med försiktighet. Metan är ett fossilt ämne som i sin naturliga form är en gas. För att göra gasen mindre skrymmande och enklare att transportera kyls den ner till minus 163 grader Celsius. Vid den temperaturen övergår den i flytande form och minskar över 600 gånger i volym jämfört med gasen. Samtidigt innebär den extremt låga temperaturen risker i sig och skulle ett läckage uppstå kan det få allvarliga konsekvenser.

– Får du flytande naturgas på oskyddade händer och fötter blir det svåra köldskador och kommer det ut på ett oskyddat fartygsdäck skulle stålet frysa sönder, säger Saeed Mohebbi.

LNG i sig kan inte brinna. Om däremot ett läckage skulle uppstå kan LNG expandera och återgå till gas och i rätt blandning med luft och en tändkälla kan brand eller explosion inträffa.  Men säkerheten kring LNG-fartyg är oftast hög. Fartyg som drivs av LNG byggs i enlighet med gällande regelverk och riktlinjer tillsammans med omfattande riskanalyser där man har beaktat alla tänkbara risker.

– För att försäkra sig om att LNG inte läcker ut har man konstruerat dubbla rörledningar så att eventuella läckage stannar inom det yttersta röret. Rören och hela konstruktionen i sig är monterade och placerade för att undvika mekaniska skador, alltså att rören går sönder genom påkörning eller fallande objekt, säger Saeed Mohebbi.

– Även besättningen på de här fartygen är utbildade vilket gör att förutsättningen för säker drift blir väldigt bra, fortsätter han. Transportstyrelsen bedömer att risken för brand och explosion i många fall är mindre på gasdrivna fartyg än på traditionella fartyg.

Men om olyckan trots allt skulle vara framme är det viktigt att också använda personlig skyddsutrustning, anpassad efter naturgasens speciella egenskaper. Utrustningen behöver både klara de låga temperaturerna och vara flamsäker.

– Några problem att hitta den här sortens skyddsutrustning är det inte. De tankfartyg som transporterar LNG har länge använt sin last som drivmedel utan större incidenter, så utrustning och kunskap finns, säger Saeed Mohebbi.

“fler fördelar än nackdelar”

Han menar att det finns fler fördelar än nackdelar med LNG-drift jämfört med traditionella fartygsbränslen. Utöver lägre olycksrisk ger LNG också en bättre arbetsmiljö med betydligt renare och hälsosammare maskinrum. Dessutom minskar det tekniska underhållet.

– Naturgas sliter inte lika hårt på motorer och maskindelar som traditionella drivmedel och därmed kan underhållsintervallerna förlängas. Det underlättar för besättningen och ger bättre ekonomi för redaren samtidigt som maskinrummet i sin helhet blir renare.

Furetanks nytillskott Fure Vinga är ett
exempel på ett modernt fartyg som
drivs med metangas. Foto: Dick Gillberg

Säkerhetsutrustning

Följande personliga utrustning är ett minimum vid lastning och lossning av LNG:

  • Hjälm (EN397) med visir och skinnlapp för skydd av nacke och som överlappar med arbetskläderna.
  • Skyddsglasögon (CE märke) som kan användas under visir. Används under hela last- och lossningsoperationen.
  • Arbetskläder som uppfyller krav på synlighet (EN471) och är flamhämmande (EN531) och impregnerade (inte drar till sig fukt). Arbetskläder måste alltid gå på utsidan av skyddsskor och handskar. Transportstyrelsen rekommenderar overall.
  • Handskar som tål kyla (minimum EN 511) och är impregnerade. De ska täcka handen och hela vägen upp till armbågen. Då skyddas handleden även om man sträcker sig efter något. Ha alltid ett par extrahandskar i beredskap.
  • Ett par separata handskar för till- och frånkoppling av hydrauliska slangar. Det är viktigt att de är torra under hela processen.
  • Hörselskydd som sätts fast i hjälmen med klämmor.
  • Skyddsskor i läder utan blixtlås (EN ISO 20345, skyddsklass S3 CI SCR).
  • Gasmätare

Källa: Nationella riktlinjer för bunkring av flytande metan i Sverige