De började sin utbildning för en månad sedan och ska snart ut på praktik. Vi träffade däcks- och maskinelever på Öckerö seglande gymnasieskola.
På projektorn i klassrummet visas en film från ett fartyg som fått blackout i hög sjö. Inredningen far åt alla håll, besättningen likaså. Det mumlas bland eleverna.
Mikael Lindmark från Seko sjöfolk är på besök för att prata om arbetsmiljö och arbetsrätt med ettorna på sjöfartsprogrammet. De ska snart ut på sin första praktik: däckseleverna på skolans segelfartyg Gunilla och maskineleverna på olika bunker-, fiske- och tankfartyg.
Syftet med filmen är att visa skillnaden mellan jobb i land och till sjöss.
– Till sjöss rör det sig, säger Mikael, men det är enda skillnaden. Ombord gäller samma lagstiftning som i land och får ni höra något annat så är det fel.
Arbetsmiljön ombord kan brista av olika anledningar. Istället för riktig ställning hängs en planka upp när man ska måla. Det går snabbare, är enklare. Man är lite lat. Det har funkat förut.
– Som elev är det svårt att säga nej när ni får en arbetsuppgift, säger Mikael. Men ber de er att sätta er på en planka, snälla säg ifrån!
David Mellberg, lärare i samhällskunskap, vill inte att eleverna på praktiken ska känna att de bara är en extra resurs.
– Ni är där för att lära er och delta i så många moment som möjligt, säger han.
”Ber de er att sätta er på en planka, snälla säg ifrån!”
Ombord är även den sociala arbetsmiljön viktig. Man bor ihop med kollegorna.
– Ni maskinelever kommer att dimpa ner ensamma i en besättning. Det är tufft men lärorikt, säger David.
Han tycker det är bra att skolans elever har praktik redan första terminen.
– Vi vill få ut dem i verkligheten och visa vad yrket innebär. Vi skulle gärna haft ännu mer praktik men det har med tillgången på platser att göra, säger han.
Kunskap om arbetsmiljö är viktigt.
– De ska hålla ett helt arbetsliv. Det är lätt att förstöra ett yrkesliv genom att klanta sig. Som samhällslärare kan jag också säga att det är en fråga om skattepengar och hållbart samhälle, säger han.
Vad är lagstadgad minimilön i Sverige, undrar Mikael, och får diverse förslag. När han avslöjar svaret – 0 kronor – ser eleverna förvånade ut. Det leder in på en diskussion om facket och kollektivavtal.
– Utan det står ni oskyddade om något händer, säger Mikael. Och jobbar ni svart är ni dessutom helt oförsäkrade.
Jobbmöjligheterna är idag bra för matroser och motormän. Arbetslösheten är låg och det är skriande brist på motormän. Eleverna låter hoppfulla om framtiden och deras lärare David håller med.
– Det har skrivits mycket om det negativa inom sjöfarten de senaste åren, finanskris och arbetslöshet. Men nu får de jobb allihop! Många av våra elever hamnar i färjerederier som Stena, säger han.
Däckseleven Eskil Arnell hittade utbildningen på gymnasiemässan.
– Jag läste om sjömansyrket och fastnade. Man får ut och resa och slipper sitta instängd på ett kontor, säger han.
Flera av däckseleverna vill läsa vidare till sjöbefäl, någon siktar på kryssningsfartyg, någon vill jobba i Norge och någon har Kustbevakningen som mål. Ebba Sätherström vill antingen bli befäl eller fortsätta som matros.
– Jag kanske hamnar på Styrsöbolaget och blir kvar där, skrattar hon.
Bland maskineleverna vill ett gäng till armén. Andra siktar på fiske eller tank. De gillar att utbildningen är praktisk och leder till jobb.
– Det är skönt att få komma ut på båt direkt, säger Viola Hembäck.