Samtliga riksdagspolitiker som deltog i Blå Tillväxts seminarium i Almedalen i somras vill ha fler svenskflaggade fartyg. Under seminariet diskuterades vad som behövs för att nå dit.
Blå Tillväxt är ett samarbete mellan fack och arbetsgivare inom sjöfarten. Under Almedalsveckan i Visby i juni höll man seminariet Har vi råd att inte satsa på sjöfarten? där fem politiker deltog.
Det blev ingen debatt. Partierna är helt överens i många sjöfartsfrågor. Alla vill ha fler svenskflaggade fartyg. Flera av politikerna påpekade att konflikten i Ukraina belyst behovet av att ha en svensk handelsflotta för landets försörjningsberedskap.
Daniel Bäckström (C) från försvarsutskottet sa att sjöfarten kommer vara en viktig fråga det närmaste året, inte minst i diskussioner kring försvarsberedningen.
– Vi pratar både logistik och vad som händer i ett läge där de icke svenskflaggade fartygen lämnar; vad blir kvar och hur ser försörjningstryggheten på personalsidan ut, sa han.
Teres Lindberg (S) från trafikutskottet sa att hennes parti brinner för schysta villkor och ordning och reda i branschen.
– Den utflaggade delen har vi väldigt svårt att reglera. Sjöfarten är en internationell bransch och generellt komplicerad. Det är otroligt viktigt för oss att svenska sjömän har möjlighet att jobba på svenskflaggade fartyg, annars kan vi inte ställa de krav och regler som vi vill ska finnas på svensk arbetsmarknad, sa hon.
”Det är otroligt viktigt för oss att svenska sjömän har möjlighet att jobba på svenskflaggade fartyg”
Även Jessica Thunander (V) från trafikutskottet lyfte schysta arbetsvillkor som argument för fler svenskflaggade fartyg.
Inom finansutskottet där Janine Alm Ericson (MP) sitter pratar man ganska lite om sjöfart eftersom utskottet har ett mer övergripande perspektiv. Men inom hennes eget parti pratar de desto mer, och Janine Alms intryck är att svenska sjöfartsföretag ligger långt fram när det gäller miljöinvesteringar.
– Sjöfarten är en otroligt viktig bransch för klimatomställningen och här gäller det att ge branschen bra förutsättningar. Stora investeringar kräver stabilitet och långsiktighet. Man behöver veta vad man har att förhålla sig till under lång tid, sa hon.
Helena Gellerman (L) från trafikutskottet har tittat på kostnaderna för politiska åtgärder inom sjöfart och jämfört dem med andra branscher. Hon hänvisar till en sammanställning som gjorts av regeringens nationella samordnare för inrikes sjöfart och närsjöfart.
– Vi pratar om tio miljoner här och tjugo miljoner där. Jämför detta med kostnaderna för väg och järnväg där vi pratar om hundratals miljarder. Det blir helt absurda diskussioner ur mitt perspektiv, sa hon.
Parterna inom Blå Tillväxt driver tre huvudfrågor:
ta bort eller förändra stämpelskatten, utvärdera tonnageskatten och återställ nettomodellen. I ett tillkännagivande som riksdagen gav regeringen i maj ingår att se över både tonnageskatten och stämpelskatten.
Helena Gellermans parti vill ta bort stämpelskatten.
– Den bestraffar rederier som gör klimatinvesteringar på sina fartyg eftersom de får betala en högre stämpelskatt. Det ger helt fel signaler, sa hon.
Av samma skäl vill hon återställa nettomodellen som sänktes från 100 till 99 procent i samband med att tonnageskatten infördes.
– Det viktiga är inte de kanske 20 miljoner det handlar om utan signalen det ger. Har man tagit en procent så kan man ta två och tre och så har vi en slippery slope. Att ge full finansiering igen är ett viktigt incitament för att vi tror på sjöfarten.
”Stämpelskatten bestraffar rederier som gör klimatinvesteringar på sina fartyg”
Även S, MP och V säger ja till återställd nettomodell. C har inte bestämt sig.
Om de politiska partierna är så överens, varför händer det så lite? Moderator Pia Berglund ställde frågan till panelen som inte riktigt höll med.
– Politik tar tid tyvärr, sa Jessica Thunander (V). Men vi har fått igenom isbrytarna i nationell plan och att Sjöfarts-verkets finansiering och struktur ska ses över. Det ska göras en översyn av tonnageskatt och stämpelskatt. Så det har ändå rört sig en del. Vi har även differentiering av farledsavgifter ur miljö- och klimatsynpunkt, en fråga som jag tycker är jätteviktig att fortsätta driva.
”Politik tar tid tyvärr”
Teres Lindberg (S) påpekade att det varit en annorlunda mandatperiod, med stort fokus på pandemin och sedan kom Ukrainakrisen. Många frågor har fått stå tillbaka. Hon nämnde tonnage-skatten som infördes 2017 efter många års påtryckning från branschen.
– Det vart ju inte riktigt som vi ville med tonnageskatten, den skulle ha gett högre effekt. Men hela riksdagen har ställt sig bakom att göra en översyn och arbeta fram bättre villkor och regler – där är vi på! Man kan önska mer, men det är inte så att vi inte gjort något.
Regeringen sa redan när tonnageskatten kom att den skulle utvärderas. Att det hittills dröjt tror Teres Lindberg kan bero på att departementet tyckt att inflaggningen varit för liten. Nu tror hon att arbetet kan komma i gång förhållandevis snabbt.
– Att riksdagen är överens signalerar att frågan är viktig. Oavsett vilken regering vi får efter valet så är jag ganska övertygad om att man kommer ta frågan på allvar.
”Det vart ju inte riktigt som vi ville med tonnageskatten”
Blå Tillväxt-samarbetet får mycket beröm av riksdagspolitikerna. Att fack och arbetsgivare kommer i samlad tropp och berättar vad branschen behöver underlättar för politikerna.
–När man blir uppvaktad av den ena parten som säger ”gör så här” och så kommer nästa och säger ”nej så kan ni inte göra” – då är politik jobbigt. Men när branschen samlas blir det lätt för oss att förstå vad som behöver göras, sa Teres Lindberg.
