I maj räddade besättningen på Wallenius MV Fidelio elva fiskare utanför Tunisien. De hade väntat i sex timmar på räddning efter att deras fiskebåt krossats i en kollision av ett större fartyg.
Insatsen räddade med all sannolikhet livet på fiskarna. Flera fartyg hade tidigare passerat utan att ingripa.
Läs om intrycken från insatsen från en sjöman som var med i räddningsbåten – Gilbert Abeleda, matros på Fidelio.
Gilbert Abeleda låg och sov i sin hytt när larmet kom. Utkiken hade fått syn på flera skeppsbrutna fiskare utanför kusten till Tunisien.
Gilbert, som hade vakttjänst mellan fyra till åtta på morgonen, blev snabbt klarvaken. Han kände hur pulsen ökade.
– Ärligt talat var jag förväntansfull. Det är inte ofta att vi kan genomföra en räddningsaktion på riktigt. Och det var första gången för mig, berättar Gilbert i ett utförligt mejl till Sjömannen.
Teamet som skulle bemanna räddningsbåten samlades i Fidelios atrium. Rene, Magnus, chef för räddningsbåten, och Gilbert gick snabbt igenom uppdraget.
– När båten väl sänktes i vattnet sa jag till mig själv att detta är en av mina lyckligaste dagar.
”När båten väl sänktes i vattnet sa jag till mig själv att detta är en av mina lyckligaste dagar”
Det var en fin söndag i Medelhavet med god sikt och platt sjö. Fidelio befann sig ungefär 25 sjömil norr om Tunisien, på väg västerut från Piraeus till Le Havre när vakthavande befäl och matros siktade vrakdelar spridda över ett större område samt en rökpelare.
När de kom närmare såg de även silhuetter av människor på en rykande vrakdel.
Befälhavare Jan Nilsson kontaktade JRCC i Göteborg och kustbevakningen i Tunisien samtidigt som han larmade besättningen om att påbörja ett räddningsuppdrag.
Förutom att förbereda sjösättningen av räddningsbåten satte man upp en provisorisk sjukstuga i lastrummet med vatten, filtar och andra förnödenheter.
”vi kommunicerade med tecken”
Först att räddas var åtta personer som befann sig på den rykande vrakdelen samt en person som låg i det 18-gradiga vattnet en bit vid sidan om med ett krampaktigt grepp om en mindre vrakdel.
– Räddningsoperationen gick utan problem, berättar Gilbert. För att de nödställda skulle behålla lugnet och samarbeta med oss på räddningsbåten måste vi visa att vi brydde oss, och att vi hade goda avsikter. Jag och Rene kommunicerade med tecken med dem eftersom vi inte visste om de kunde förstå oss. Jag tycker det var bra teamwork ombord räddningsbåten med utmärkt manövrering av Magnus.
Ytterligare två personer kunde räddas en bit från de andra. Vrakdelarna hade med tiden drivit ifrån varandra.
– Tursamt nog överlevde samtliga i besättningen, men en del var skadade. En av männen led nästan av hypotermi. Efter vi kommit ombord hjälpte stora delar av Fidelios besättning till med att ge första hjälpen till de räddade, berättar Gilbert.
Enligt uppgifter från Wallenius hade två av männen allvarliga skador, mannen som led av förstadier till hypotermi hade en misstänkt benbrott i axeln och en annan hade ett djupt skärsår i huvudet.
Befälhavare Jan Nilsson berömmer räddningsinsatsen, som till stor del leddes av överstyrman Patrik Fjällström, även aktiv inom Sjöräddningssällskapet.
– Operationen gick väldigt snabbt och smidigt, främst tack vare den väl tränade besättningen. Det fina vädret som rådde i området var också till vår fördel, säger Jan Nilsson.
Även Gilbert Abeleda framhåller det goda lagarbetet som en nyckel till det lyckade uppdraget. På räddningsbåten såväl som ombord Fidelio. Besättningen är väl samspelade och övar ofta tillsammans, berättar han.
– Innan vi filippinska sjömän kan arbeta ombord så måste vi gå igenom en Fast Rescue Boat-utbildning, det ingår vårt certifikat för att tjänstgöra. Så det är långt från första gången jag var ombord en räddningsbåt, även om detta var det första skarpa läget. Och vi har ofta övningar med räddningsbåten på Fidelio, säger han.
”Det är inte alla sjömän som får tillfället att rädda andras liv, får du det måste du ta den”
Enligt de räddade fiskarna hade de gått sex timmar innan Fidelio plockade upp dem. Tidigare under dagen hade ett större fartyg kolliderat med fiskebåten. Kollisionen var så kraftig att fiskebåten krossats och förlist inom ett ögonblick.
Fiskarna uppger att fartyget gjorde en lov kring resterna av deras båt men besättningen brydde sig aldrig om att försöka rädda dem.
Enligt uppgifter passerade även flera fartyg de nödställda fiskarna under dagen. Drygt någon distansminut bort låg även andra fiskebåtar som inte hade ingripit.
Något som Gilbert Abeleda har svårt att förstå.
– Det är inte alla sjömän som får tillfället att rädda andras liv, får du det måste du ta den. Det är en känsla som är svår att sätta ord på men du känner äkta glädje, säger han. Räddningsuppdraget var en moralboost för alla som var ombord.
Fotnot: En del faktauppgifter kommer även från tidningarna Barometern och Sjöfartstidningens bevakning av räddningsinsatsen.
