Regeringen vill ta bort stämpelskatten för fartyg från 1 juli 2025. Ett besked som välkomnas av Seko sjöfolk och av sjöfartsbranschen.
Regeringen meddelade på tisdagen att man lägger en proposition om slopad stämpelskatt vid beviljande av ansökningar om inteckning i skepp. Propositionen följer på det förslag regeringen lade i sin budgetproposition i höstas. När riksdagen väl klubbat beslutet träder det i kraft.
Enligt gällande regler ska stämpelskatt betalas till staten när en ansökan om inteckning i skepp beviljas. Stämpelskatten uppgår till fyra kronor för varje fullt tusental kronor av det belopp som intecknas. Det kan därmed bli en dyr affär för ett rederi, eftersom fartygsinvesteringar ofta är kostsamma och kan uppgå till miljardbelopp. Svenska rederier har därför i många fall valt att registrera skepp i andra länder som inte har någon motsvarande stämpelskatt. Regeringens proposition innebär att det inte längre behöver betalas någon stämpelskatt alls. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.
Beskedet har länge varit efterlängtat bland svenska redare.
– Det här är ett viktigt steg mot en ökad konkurrenskraft för svensk sjöfart. Svenskflaggade fartyg är avgörande för vår beredskap och att ta bort stämpelskatten uppmuntrar till flaggning i Sverige. Det här är en av åtgärderna som behövs för att skapa en bra näringspolitisk spelplan för våra svenska rederier, säger Camilla Åberg Linder, ansvarig för näringspolitiska frågor hos Svensk Sjöfart, till Sjöfartstidningen.
Beskedet välkomnas även av Seko sjöfolk, om än i något mer nedtonad form.
– Det var på tiden, tycker Mikael Lindmark, ombudsman på Seko sjöfolk. Visst är det positivt att stämpelskatten tas bort, men frågan är om det inte redan är för sent. Det har länge varit fem i tolv för den svenska sjöfarten, och det känns lite som att klockan redan är slagen.
Problemet, menar Mikael Lindmark, är att alltför lite har gjorts för att förändra eller förbättra förutsättningarna för den svenska sjöfarten under alltför många år. Det krävs fortfarande flera åtgärder för att få rederier att vilja satsa i Sverige under svensk flagg.
– Vi behöver få en Transportstyrelse som fungerar, tonnageskatten måste fortfarande utvecklas och nettomodellen måste återställas från nittionio procent till hundra, säger han. I övriga EU-länder får rederierna tillbaka hundra procent, så även där hamnar Sverige i underläge.
2010 tillsatte regeringen en utredning för att ta reda på hur många fartyg Sverige skulle behöva i sin handelsflotta för att klara försörjningsberedskapen i händelse av kris. Den kritiska massan var 200 fartyg av varierande slag.
– Idag är vi nere på 67 fartyg över 5 000 bruttoton som har svensk flagg, säger Mikael Lindmark. Av de 67 är merparten roro, färja och tankfartyg. Vi saknar containerfartyg helt och hållet. Vi saknar större bulkfartyg. Vi har ett enda mindre, konventionellt gasfartyg. Vi skulle behöva gastankers. Och vi har ett enda litet kabelläggningsfartyg som är byggt för över 50 år sen.
– Med tanke på allt snack om vikten av en god beredskapsförsörjning är det märkligt att det ser ut så här, säger Mikael Lindmark. Så, visst – att stämpelskatten försvinner är ett steg i rätt riktning. Men vi behöver mer verkstad än så.
