Tidspress, okunskap och avsteg från rutinerna är vanliga orsaker till dödsolyckor på arbetet. Arbetsmiljöverket har analyserat de arbetsolyckor med dödlig utgång som inträffade 2018 och första halvåret 2019.
Dödsolyckor i arbetet är vanligast i samband med trafikolyckor, fall från höjd, arbete med fordon och arbetsmaskiner eller då någon klämmer sig eller träffas av föremål. Det visar Arbetsmiljöverkets analys. Myndigheten har på uppdrag av regeringen tittat på samtliga dödsolyckor under 2018 och första halvåret 2019. Totalt inträffade 82 dödsolyckor, varav nio rör utländsk arbetskraft i Sverige. De mest drabbade branscherna är byggverksamhet, transport och magasinering samt jord- och skogsbruk.
– Tidspress, okunskap och dålig insikt om vikten av att sätta säkerheten främst bidrar till att det ofta saknas förebyggande åtgärder. Med kunskap och ett bra arbetsmiljöarbete kan de allra flesta av dödsolyckorna förebyggas, säger Erna Zelmin-Ekenhem, generaldirektör på Arbetsmiljöverket, i ett pressmeddelande.
Ett återkommande mönster för de händelser som leder till dödsolyckor är att det har skett en eller flera avvikelser från hur man vanligtvis gör, och att säkerhetsåtgärder samtidigt saknats eller varit bristfälliga. Ytterligare ett mönster är att olyckshändelser som leder till döden ofta inträffar i början eller slutet av en arbetsuppgift, ett arbetspass eller en arbetsvecka.
Ett problem är att viktiga säkerhetsrutiner och åtgärder inte når ut till dem som berörs. Det gäller både i komplexa verksamheter som byggarbetsplatser och när underleverantörer kommer till en arbetsplats för att utföra tillfälliga arbeten.
– Människor från olika arbetsgivare med olika företagskulturer samlas för att samarbeta i projekt. Det gör säkerhetsarbetet komplext och det delade ansvaret för säkerhet och arbetsmiljö blir i värsta fall ingens ansvar, säger Erna Zelmin-Ekenhem.
”Det delade ansvaret blir i värsta fall ingens ansvar”
Vid dödsolyckor i arbetet är det även vanligt att skyddande barriärer som säkerhetszoner, fallskydd och skyddsutrustning inte funnits eller inte fungerat som tänkt. Det kan bero på bristande kunskaper, medveten försummelse eller fel på utrustning och maskiner.
– Arbetsgivarna måste utforma arbetsplatser, rutiner och skyddsåtgärder så att människor kan göra felaktiga bedömningar och ett misstag utan att skadas eller dö, säger Erna Zelmin-Ekenhem.
