Sverige befinner sig i krig. Högsta beredskap råder sedan sju dagar tillbaka. Hos allierade länder i Östersjön pågår väpnad konflikt. Sjötransporter till och från Sverige måste säkras, både av militära skäl och för att säkerställa landets försörjning. Det scenariot övades på Donsö i början av september.
Tankfartyget Fure Valö har legat upplagt en längre tid i Donsö djuphamn, på grund av det rådande säkerhetsläget. När fartyget ska driftsättas igen upptäcks sabotage. Plötsligt upptäcks två obehöriga personer ombord. Chiefen lyckas stänga in en av de två i maskinrummet, den andra försvinner i väg och gömmer sig någonstans ombord. Larmet går, nationella insatsstyrkan tillkallas för att borda och säkra fartyget och omhänderta de obehöriga.
Så såg scenariot ut för besättningen på Fure Valö under totalförsvarsövningen på Donsö.
– Det är helt unikt att kunna delta i en sådan här realistisk övning, säger befälhavare Felix Eliasson. Vi övar kontinuerligt var tredje månad och har våra säkerhetsrutiner, men den här övningen tar vid där vi normalt slutar. Här får vi öva nästa steg – vad händer när vi upptäcker obehöriga ombord? Och vad gör vi sen?
Inför övningen är det bara befälhavaren och överstyrman som känner till vad övningen ska innehålla. Övriga besättningen vet att en övning ska ske, men inte det exakta upplägget.
Glen Catolico är reparatör ombord.
– Larmet gick, vi fick höra att obehöriga kommit ombord, berättar han. Vi följde våra rutiner och tog oss upp till bryggan för att samlas där.
Alla i besättningen har kommit upp till bryggan – utom en som befinner sig ute på däck. Var är inkräktaren? Är han beväpnad? Är besättningsmedlemmen i fara?
Det visar sig att allt ingick i övningsplanen, även att en besättningsmedlem saknades.
– Vi hade en ”spelplan” klar för oss där vissa situationer ingick, berättar Felix Eliasson. Det är bra att det får hända oväntade saker, så att övningen blir så realistisk som möjligt för besättningen.
Orolig över brist på bemanning
Lars Höglund, mångårig före detta vd och numera styrelseordförande för Furetank, befinner sig på bryggan ombord på Fure Valö. Om några timmar drar den stora totalförsvarsövningen igång, en övning som han i högsta grad varit delaktig i att få till Donsö.
En av grundförutsättningarna i övningen är att det råder totalförsvarsplikt för alla svenska medborgare, och att utländsk sjöpersonal har rätt att frånträda befattning ombord. Om armén skulle behöva rekvirera ett fartyg är det ett krav att besättningen ska bestå av svenskt sjöfolk. Bemanning är alltså en nyckelfråga. Och en fråga Lars Höglund gärna diskuterar.
”svenska sjömän behövs, varenda en!”
– Det här har ju pågått sedan mitten av 90-talet, diskussionerna kring svensk flagg och svensk bemanning, säger han. Jag hoppas att den här övningen blir en ögonöppnare för politikerna, att de ser att det saknas sjöfolk i händelse av kris eller krig. För oss i Furetank har det varit tydligt länge, även under normala förhållanden, att det är svårt att hitta svenska besättningsmän. Blir det krig måste vi ha svensk besättning, och vi måste ha en besättning som kan den här typen av fartyg.
– Vi skulle önska att politikerna förstod det här, att det fanns möjlighet att få motsvarande a-kassa medan man läser in sin behörighet igen, till exempel. För svenska sjömän behövs, varenda en!
Myndigheter, Försvarsmakten och näringsliv i samarbete
En bit från Donsö djuphamn, i missionskyrkan som är belägen mitt på ön, invigs totalförsvarsövningen med en rad namnkunniga talare på plats. Marinchefen, konteramiral Johan Norlén. Försvarsmaktens logistikchef, brigadgeneral Claes Isoz. Trafikverkets säkerhetsdirektör Mattias Dejke. Samt ett antal representanter för de stora svenska rederierna. Nu ska det dra igång, det som planerats i nästan två år. En övning som i antal deltagare räknat är den största totalförsvarsövningen inom sjöfarten som hållits i Sverige sedan andra världskriget.
54 näringslivsaktörer och 17 myndigheter deltar. Ansvarar för det hela gör BT POS Sjö, vilket står för Beredskapssektor Transporter Privat Offentlig Samverkan (BT POS) med ansvarsområde sjöfart. Där ingår ett antal myndigheter och branschorganisationer; Trafikverket, Försvarsmakten, Sjöfartsverket, Kustbevakningen, Svensk Sjöfart, Skärgårdsredarna med flera. Andra aktörer som deltar under övningen innefattar även rederier, lastägare, varv, försäkringsbolag, hamnar och mäklare med flera.
Hela syftet med övningen är att i ett krigsläge säkerställa svensk sjötransportkapacitet. Ett antal scenarier har målats upp där kritiska moment övas. Det är inte meningen att allt ska flyta perfekt; tvärtom är övningen ett tillfälle att upptäcka vad som saknas, vilka rutiner som inte finns, vad man behöver samordna på ett annorlunda sätt – allt för att rutiner ska vara på plats när/om det väl blir skarpt läge.
– Det vi gör här idag, och det arbete som pågår, det gör vi för att säkerställa att vi har flödena när vi behöver dem, säger marinchefen Johan Norlén. Det är först nu vi börjat prata om flöden på ett sätt vi inte gjort på 30 år. Det vi gör nu i Sverige är att vi förbereder oss för att det värsta kan hända. Vi ställer marin och försvar på krigsfot.
”vi förbereder oss för det värsta. vi ställer marin och försvar på krigsfot.”
Den säkerhetspolitiska situationen i närområdet, med kriget i Ukraina och Rysslands aggression, har snabbt förändrat spelplanen. Sveriges Nato-inträde har också ändrat det svenska försvarets arbete, menar han.
– Marinen har numera en helt ny uppgift – vi ska säkerställa flödena i hela Östersjöområdet, säger Johan Norlén. Det är en enorm ambitionsökning för de marina stridskrafterna.
Och för att säkra flödena av såväl varor som krigsmateriel behövs den civila sjöfarten. Samarbete är nyckelordet som flera talare återkommer till.
Brigadgeneral Claes Isoz konstaterar att alla länder runt Östersjön – Sverige, Finland, de baltiska staterna – är beroende av en stark sjöfart för sin försörjning.
– I och med Natointrädet måste vi kunna försvara Sverige – men även Nato. Det är inte bara i krig vi behöver militär förmåga. Redan nu behövs avskräckning. Vi behöver bygga ett system som fungerar i alla lägen. Vi behöver ha lagar och regler på plats för ett system för uttag av fartyg i ett krisläge. De fartygen, den förmågan, finns bara ute i näringslivet. Därför behöver vi nu bygga, öva och pröva det systemet. Annars är det inte trovärdigt. Med Ryssland som är i en systemkonflikt med oss i väst och med dess anfallskrig i Ukraina har vi ingen tid att förlora.
Ändrade lagar vid högsta beredskap
Det är många lagar, regler och rutiner som plötsligt ändras när Sverige går in i högsta beredskap. Dels är Sverige geografiskt sett en ö som är i behov av sjöfarten för sin försörjning.
Dels har Sverige numera även ett uppdrag åt Nato att delta i försvaret av andra Natoländer. Därför behöver rutiner tas fram så att alla vet vad som gäller i ett skarpt läge. Rutiner som kanske inte använts sedan andra världskriget.
När Sverige är i krig innebär det att högsta beredskap råder. Då inträder per automatik en rad förhållanden som påverkar sjöfarten:
• Krav på fraktfartstillstånd för handelsfartyg råder. Det innebär att svenskflaggade fartyg oavsett storlek och passagerarfartyg med en bruttodräktighet om 350 eller mer endast får användas för resa efter tillstånd (fraktfartstillstånd) av Transportstyrelsen.
• Staten kan i undantagsfall rekvirera fartyg för att säkerställa nödvändig fartygskapacitet.
• Försvarsmakten har mandat att genomföra sjötrafikledning på svenskt sjöterritorium för att leda och skydda sjöfarten, vilket bland annat kan innebära att fartyg måste gå i särskilda beredskapsleder och ta ombord beredskapslots vid gång i minerat farvatten till exempel.
• Privata aktörer inom sjöfartsnäringen har aktiverat sin krigsorganisation. För svenska rederier innebär det att man endast kan räkna med att totalförsvarspliktig personal finns tillgänglig för tjänstgöring ombord.
Allt ovan är förutsättningar som även gäller för totalförsvarsövningen på Donsö.
Flera rederier deltar i övningen
Furetank, Sirius Shipping och Styrsöbolaget har alla fysiska fartyg som deltar i övningen. Stena Line och Wallenius deltar också med fartyg, men inte fysiskt utan via simulatorn på Donsö Maritime Training Center. Utöver det utförs ett antal ”skrivbordsövningar”, där grupper bestående av representanter från rederier, försäkringsbolag, myndigheter och organisationer spelar upp och ska klara av ett antal övningsscenarier.
Tankfartyget m/t Mercurius, som ägs av Sirius Shipping, är ett av de fartyg som deltar fysiskt i övningen. Här har Försvarsmakten ett akut behov av tillgång till ett tankfartyg, och fattar ett förfogandebeslut att ta över fartyget. Eftersom Furetanks fartyg Fure Valö utsatts för sabotage, beslutas att Mercurius ska eskorteras och få beredskapslots, samt att polisen ska gå ombord för att söka igenom, säkra och bevaka fartyget.
Även Styrsöbolaget har en båt ute i vattnen utanför Donsö. M/s Kungsö kör kollektivtrafik i Göteborgs skärgård, men eftersom fartyget omfattas av en allmän sjötrafikanvisning innebär det att man måste ha militär bevakningspersonal ombord och att man måste vidta särskilda skyddsåtgärder vid ett misstänkt terroristattentat.
Startskott vid förra DSM
Startskottet för övningen kom vid utvärderingen av DSM 2023. Då föddes idén att temat för DSM 2025 skulle vara totalförsvar.
DSM-stiftelsen var positiv till att förlägga en totalförsvarsövning till Donsö i samband med DSM, och BT POS var också med på banan. Men den absoluta basen i övningen kommer från två helt andra parter; dels Försvarsmaktens sjötransportprojekt, dels Sjöfartsverkets sjöhöjdsprojekt, där båda ville ta tillfället i akt att praktiskt öva det de jobbat med teoretiskt under en tid.
– Att dessa fyra, tunga komponenter sammanföll och alla ville dra åt samma håll samtidigt gjorde att vi kunde få till den här totaltförsvarsövningen, säger Carl Carlsson, ansvarig för skydd och beredskap på Föreningen svensk sjöfart och ordförande i BT POS Sjö.
Sjöfarten är en stor del i totalförsvaret, men har också förutsättningar och erfarenheter som många andra delar av det svenska civilförsvaret inte har.
– Det mentala har alltid funnits hos oss inom sjöfarten, säger Carl Carlsson. Vi har ju fartyg som befinner sig i stökiga områden på världshaven emellanåt där det finns risk för pirat- eller terroristattacker.
Han menar också att sjöfarten inte har lika lång ”startsträcka” som andra transportslag i samhället. Under andra världskriget, när Sverige var neutralt, befann sig sjöfarten trots detta mitt i krigszonen.
– Det som skiljer oss från andra trafikslag är att under andra världskriget så var svenska fartyg ute i krigsområden och svenska sjömän miste livet, det kanske inte andra sektorer upplevde. Det är inte så långt tillbaka i historien som vi blev utsatta, säger Carl Carlsson.
Det viktigaste resultatet som ska komma ut av övningen är en åtgärdslista som uppdateras löpande under övningen över vad som inte fungerat och vad som behöver styras upp.
– De föreslagna åtgärderna ska sammanställas hos MSB (myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och därefter tas omhand av BT POS, berättar spelledare Martin Hidefjäll.
Den åtgärdslista som upprättas för det fortsatta arbetet kommer att vara konfidentiell, där de parter som berörs i respektive del får ta del av just den.
Erfarenhet av incidenter
På eftermiddagen, när övningen är över, hålls en debriefing med hela besättningen på Fure Valö.
Glen Catolico tar övningen med jämnmod. Han har jobbat för Furetank sedan 2008 och har inte bara övat utan även upplevt incidenter när hans fartyg gått genom piratvatten.
– Vid ett tillfälle, det var längesen, var jag med om att pirater försökte borda fartyget jag jobbade på, berättar han. Det var natt, en speedboat närmade sig och de ropade till vår kapten att han skulle fira ner stegen. Vår kapten vägrade. Och när de ombads komma närmare så vi kunde se dem gav de sig av.
Glen Catolico tycker att dagens övning på Donsö var realistisk.
– Polisen kom ombord och säkrade alla utrymmen. Det såg verkligen ut som en riktig räddningsoperation. Vi såg ju allt här uppifrån bryggan.
