Framtidstro, positiva toner och tårta när Blå Tillväxt firade 100 svenskflaggade fartyg i Stockholm. I centrum för firandet var Gotlandsbolagets och Destination Gotlands nya färja Visborg som tidigare i år registrerades i det svenska registret.
Gästerna anländer i små grupper till tillställningen på hotell Sheraton i centrala Stockholm. Svensk Sjöfart, Seko sjöfolk och Sjöbefälsföreningen är givetvis representerade som parter i samarbetsforumet Blå Tillväxt. Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) och Jens Holm (V), ordförande i Trafikutskottet är på plats. I vimlet ses även Sekos förbundsordförande Valle Karlsson och Lars Andersson, förhandlingschef i SARF, Sjöfartens Arbetsgivarförbund.
Att Sverige nu har 100 fartyg med sjöfartsstöd är symboliskt viktigt. Men uppgången –från bottennoteringen 83 fartyg i augusti 2017 – är även viktigt i praktiken. För jobben, för tillväxten, för den maritima näringen och för miljön.
– Sedan ska man inte underskatta känslan och stoltheten i att ha en svensk flagga i aktern. Jag har förstått under de senaste åren att det finns en stor stolthet över det, sa Rikard Engström, vd för Svensk Sjöfart, i sin inledning.
”det finns en del att fila på. Inget är perfekt från början”
En av orsakerna till de nya svenskflaggningarna är en ökad tilltro i branschen, menade Rikard Engström. Den maritima näringen ser en gynnsam framtid för svensk sjöfart. Det är också en effekt av reformer som införandet av tonnageskatt och regelförenklingar.
– Även om det finns en del att fila på. Inget är perfekt från början, det går alltid att utveckla, sa han.
Även Mikael Huss, vd för Sjöbefälsföreningen, var inne på samma sak.
– Vi ser en sakta uppåtgående trend. Men vi behöver få några mindre justeringar på plats för att kunna få in ännu mer frisk luft i sjöfartsbranschen. Den svenska flaggan borgar för en enkel och trygg tillvaro. Svenska sjömän som arbetar ombord får det betydligt besvärligare om flaggan byts ut. Det är både skattemässiga och socialförsäkringsmässiga problem som dyker upp, sa han.
Han menade också att långsiktighet är ett måste för att säkra nyrekrytering till sjöfartsbranschen.
– Genom en positiv bild och långsiktig politik är jag övertygad om att vi kan få fler ungdomar till branschen, sa han.
Infrastrukturminister Tomas Eneroth lyfte bland annat fram sjöfartens betydelse för framtidens transportsystem.
– Det är viktigare än någonsin att främja sjöfarten. Den är helt avgörande för vårt välstånd och vår utveckling att komma ut på världsmarknaden, och det är avgörande för klimatomställningen att vi kan växla över gods från väg till vatten. Det är möjligt att ställa om transportsektorn som står för en stor del av utsläppen.
”Jag är väl medveten om att det kommer krävas ett beting av politiken”
Han var också beredd att lyssna på branschens krav på fortsatta reformer och förändringar, bland annat ändringar av farledsavgifter, omlastningspeng och förändringar i tonnageskatten.
– Jag är väl medveten om att det kommer krävas ett beting av politiken. Vi har gjort en hel del men mycket återstår för att man ska få rimliga villkor att fortsätta utveckla svensk sjöfart. Det kommer jag göra i dialog med branschen, sa han och lyfte fram samarbetet i Blå Tillväxt.
– Jag tror på att hitta samförstånd, jag gillar inte polarisering. Jag är imponerad över samarbetet i Blå Tillväxt, ta väl vara på det. Det är många branscher som är avundsjuka på det.
”jag tycker det finns ganska lågt hängande frukter att plocka för att ytterligare förbättra villkoren”
Kenny Reinhold, ordförande i Seko sjöfolk, hade tillsammans med Rikard Engström och Mikael Huss träffat Tomas Eneroth tidigare under dagen.
Kenny Reinhold är glad över att den nedåtgående trenden för svenskflaggad sjöfart är bruten men börjar också bli otålig.
– Både branschen och vi som förbund har dragit vårt strå till stacken för att vända utvecklingen tillsammans med politikerna. Men arbetet för att nå hit har även tagit ganska lång tid. Takten i förändringarna borde kunna öka, jag tycker det finns ganska lågt hängande frukter att plocka för att ytterligare förbättra villkoren för sjöfarten som inte heller skulle behöva kosta något för staten.
De efterlysta förändringarna i tonnageskatten är ett exempel, menar han. Regelverken bör harmoniseras och förenklas så att fartyg i internationell konkurrens omfattas av både nettomodellen och tonnageskatten. Och regelverket för bedömningen om sjöinkomst, sjöfartsstöd och tonnageskatt måste samtidigt harmoniseras.
– Tonnageskatten måste omfatta fler. Då får vi ett snabbare resultat och ännu fler fartyg som vill flagga svenskt. Även om en enstaka inflaggning inte ger så många jobb är det början på en positiv spiral som i slutändan kommer att stärka hela klustret och på det sättet ge fler jobb, fler utbildningsplatser och fler möjligheter för svensk sjöfart, säger Kenny Reinhold.
