Sjöfartsverket vill ha högre anslag

Katarina Norén, generaldirektör för Sjöfartsverket. Foto: Niclas Fasth

Sjöfartsverket föreslår permanent höjda anslag för att undvika höjda avgifter för sjöfarten. Igår presenterades myndighetens treårsplan.

Sjöfarten får idag bära oproportionerligt höga kostnader samtidigt som det finns ledig kapacitet och goda miljövinster att hämta hem, skriver Sjöfartsverket i ett pressmeddelande. Myndigheten anser att staten bör ta ett större betalningsansvar för de delar som inte rör handelssjöfarten, att nya isbrytare bör tas upp som en infrastrukturinvestering i nationell plan och att en åttonde helikopter bör införskaffas. För att undvika höjda avgifter för sjöfarten föreslår verket permanent höjda anslag. 

Pandemin har påverkat Sjöfartsverkets ekonomi negativt, eftersom ekonomin är beroende av godsvolym och hur många fartygsanlöp som görs. Risken är enligt Sjöfartsverket stor att det egna kapitalet helt kommer att raderas under 2021. Detta trots att regeringen skjutit till 300 miljoner kronor för att möta pandemins effekter.

– Vi har trots pandemin lyckats upprätthålla våra samhällsviktiga leveranser och säkerställt att både sjötransporter samt sjö- och flygräddning fungerar. Samtidigt har vi inte förutsättningar att investera i anläggningstillgångar och utföra det underhåll som krävs för att långsiktigt genomföra våra uppdrag, säger Katarina Norén, generaldirektör för Sjöfartsverket, i pressmeddelandet.

Annons

“Vi har trots pandemin lyckats upprätthålla våra samhällsviktiga leveranser”

Det finns flera investeringar som behöver göras i närtid och ekonomin behöver enligt myndigheten stärkas för att man ska klara sitt samhällsuppdrag. I nuläget finansieras verksamheten till 70 procent av avgifter från kunderna, 20 procent av uppdrag åt exempelvis andra statliga myndigheter samt genom forskningsmedel, och 10 procent av statliga anslag.

Sjöfartsverket föreslår att:

Staten ökar sitt betalningsansvar
Ersättningen Sjöfartsverket får för sjöräddning och fritidsbåtsändamål samt viss kanal- och slussinfrastruktur täcker inte kostnaderna vilket innebär att handelssjöfarten idag finansierar del av verksamheten. Här bör staten ta fullt betalningsansvar och därmed höja anslagen med 220 miljoner kronor per år, menar Sjöfartsverket.

Nya isbrytare tas upp i internationell plan
Att finansiera nya isbrytare är omöjligt i nuvarande ekonomi utan kräver en statlig insats. Nuvarande isbrytare lever på lånad tid och är i behov att snarast bytas ut. Sjöfartsverket föreslår därför att de jämställs med övrig vinterväghållning och tas upp i kommande nationell plan.

En åttonde helikopter införskaffas
Efter fem års erfarenhet med nuvarande helikopterflotta gör Sjöfartsverket bedömningen att en åttonde helikopter krävs för att fortsatt klara det livräddande uppdraget både direkt mot medborgarna och som nödvändigt stöd för övriga organisationer i räddningssektorn.

Att regeringen överväger statlig finansiering även för omställning till fossilfri flotta
För att Sjöfartsverket ska kunna ställa om fartygsflottan, bestående av cirka 100 fartyg, till fossilfrihet fram till 2045 krävs enligt myndigheten i genomsnitt cirka 50 miljoner kronor per år i ökade intäkter.

Sjöfartsverkets treårsplan och anslagsframställan går att läsa här