Sjöfolkets liv i fokus när Sjöfartsmuseet nyöppnar

Sverige saknade materiel i början av andra världskriget, och köpte därför in omkring 200 italienska honminor som man minerade svenska vatten med, bland annat inloppet till Göteborgs hamn. Sylvia Eriksson arbetade under andra världskriget längs den så kallade ”dödsfarten”. Hennes historia berättas i museets nya basutställning. Foto: Magnus Sundberg

Ett hav av historier möter besökarna när Sjöfartsmuseet den 10 december slår upp portarna efter att ha hållit stängt i drygt fyra år för renovering. Sjömannen fick en titt bakom kulisserna när den nya utställningen kom på plats.

Det bankas och borras och slamras överallt i huset. På alla våningsplan råder febril aktivitet. Lastpallar står travade med föremål som ska hitta sin rätta plats. Fortfarande är det några veckor kvar innan den stora invigningen av det renoverade Sjöfartsmuseet i Göteborg. 

En ny entré ut mot Karl Johansgatan välkomnar besökarna. Under jord har ett helt nytt akvarium byggts. Och en ny basutställning håller på att ta form, en mångfald av berättelser som ska ge en bild av sjömännens upplevelser till sjöss över 400 år, från 1600-talet och fram till idag. Ett hav av historier helt enkelt.

– Vi har gjort nedslag i historien utifrån föremål vi hittat i våra samlingar, säger Jessica Rågholm, utställningsproducent på museet. Genom föremålen vill vi lyfta människorna och deras upplevelser.

Annons

Tack vare att museet hållit stängt på grund av renovering, och delvis även på grund av pandemin, har man haft gott om tid på sig för research och verkligen kunnat djupdyka i samlingarna. 

I entrén hittar man en modell av ett tänkt 1700-talsfartyg ritad av skeppsbyggnadskonstens fader, Fredrik Henrik af Chapman. Han var den förste som började med ritningar när det gällde skeppsbyggnad i Sverige, tidigare hade man gått lite på känn. Foto: Magnus Sundberg
Intill utställningen ”Hav av historier” visas fotoutställningen ”Arven efter varven”, som skildrar livsöden och porträtt från Göteborgs hamn. Bilderna är tagna av fotografen Lena Öritsland och intervjuerna gjorda av journalisten Maria Bard. Foto: Magnus Sundberg
Museipedagog Karl Hellervik framför en modell av Götaland, ett fartyg som 1915 besköts av en tysk ubåt. En granat träffade båten. Den gick rakt in i övermaskinist Gotthilf Rosells hytt och dödade honom. Andremaskinisten fick med sig plåten där granaten gått in, och sparade den i sin lägenhet hemma i Mölndal i 42 år, då han lämnade in den till museet. Foto: Magnus Sundberg

På drygt 400 kvadratmeter samsas 450 föremål som alla på ett eller annat sätt berättar en historia. Ofta har de en koppling till Göteborg på något sätt, men i fokus finns hela tiden sjömännen. Ett tema i utställningen kallas ”Besättningens värld”. Här lyfts bland annat intendenturens arbetsvillkor fram. 

– Eller ”flunkarna” som intendenturen ibland kallas, berättar Karl Hellervik, intendent och museipedagog. Vi berättar bland annat om Laila Wickman som jobbade som städerska och uppasserska hos Transatlantic. Hon gifte sig med en telegrafist och de jobbade båda till sjöss under 50- och 60-talet. 

Linda Svensson, styrman som jobbat på allt från lastfartyg till isbrytare, berättar i utställningen om nutidens arbetsvillkor ombord, och hur det är att som kvinna jobba till sjöss.

I det historiska materialet finns gott om berättelser om och av kaptener.

– De är överrepresenterade, kan man säga, säger Karl Hellervik. Men segelsömmare och timmermän och städerskor finns det inte så många berättelser om.

Just därför har man i den nya utställningen försökt lyfta fram en mångfald av yrken ombord. 

Anna Javér, konservator, med en flaskpost som berättar historien om lastfartyget Adolph Meyer som lämnar Skottland med destination Göteborg 1918. Någonstans på Nordsjön råkar man in i dimma och snötjocka – och det är det sista man hör, därefter försvinner fartyget spårlöst. Ett halvår senare flyter en flaskpost i land i Norge, med ett brev från maskinisten Ernst Josef Thorell till hans fru i Alingsås där han berättar om fartygets dödskamp. Parets barnbarn lämnade in flaskposten till museet 1990. Foto: Magnus Sundberg

Segelfartyg, handelsflottan, passagerarfärjor och djuphavsexpeditioner – allt detta och mer kan man lära sig om. Det finns även en avdelning som berättar om Sveriges mörka koloniala förflutna, hur svenska sjömän arbetade på flodbåtar i belgiska Kongo och vad som hände när Sverige skulle lämna kolonin Saint-Barthélemy i Karibien.

Några människoöden lyfts fram lite extra. Ett sådant är P-O Eriksson som ingick som matros på Albatrossexpeditionen 1947-1948, en forskningsexpedition som undersökte och kartlade havsbottnarna i världshaven.

– Han blev blixtinkallad i sista minuten eftersom en tilltänkt matros hade rymt när han träffat en tjej i Honolulu, berättar Karl Hellervik. P-O fick som matros på forskningsfartyget kunskaper som han sedan hade nytta av hela sitt yrkesliv. Så det är lite av en solskenshistoria.

Livet till sjöss i ett historiskt perspektiv var dock många gånger allt annat än soligt och glatt. Under världskrigen var sjömännen hårt utsatta.

Sylvia Eriksson arbetade under andra världskriget längs den så kallade ”Dödsfarten”, en rutt som gick från Sverige, genom Kiel-kanalen och längs den tyska och holländska kusten där fartyg dagligen utsattes för brittiska bombningar.

– Sylvia skrev dagbok under den här tiden och vi har därför fått en fantastisk inblick i vardagen ombord, med dryga kollegor och ”Tommies (brittiska bombplan) som kom med död och förskräckelse” som hon skriver, säger Karl Hellervik. 

En tillknycklad plåt från ett båtskrov, en mina, porlinsskärvor från ett vrak – allt är föremål som har något att berätta.

– De föremål vi valt att lyfta fram berättar om livet för svenska sjömän på ett helt annat sätt än silverpokaler och ståt någonsin kan göra, säger Karl Hellervik. 

FAKTA

  • Sjöfartsmuseet öppnar portarna den 10 december 2022 efter flera års renovering
  • Aktuella utställningar:
  • Den nya basutställningen ”Hav av historier” berättar om sjömännens egna upplevelser av livet till sjöss.
  • Fotoutställningen ”Arven efter varven”m med livsöden och porträtt från Göteborgs hamn. Bilderna är tagna av fotografen Lena Öritsland och intervjuerna gjorda av journalisten Maria Bard. Utställningen visas under 2023.
  • ”Fartyg i fokus” där 30 fartygsmodeller med allt från en enkel stockbåt till gigantiska supertankers visas.
  • ”Stora blå” vänder sig till barn som får uppleva havet genom lärande lek.
  • ”Stad längs vattnet” berättar historien om hamnstaden Göteborg under 1900-talet.
  • I det nya akvariet finns ett av Europas största rev av levande koraller.