Svenska sjömän som arbetar på norska supplyfartyg till offshore måste betala skatt även i Sverige. Detta enligt ett förhandsbesked i skatterättsnämnden.
Men än är inte det sista ordet sagt. Skatteverkets tolkning har överklagats till Högsta Förvaltningsdomstolen.
Olika tolkningar och tvetydiga skrivelser i skatteavtalstexten gör läget osäkert för svenskar som arbetar på supplyfartyg i Norge men bor i Sverige. Även skatterättsnämnden har svårt att bena ut texten i de aktuella avsnitten men ger ändå skatteverket rätt att ta ut skatt.
Något som har drabbat anställda på supplyfartyg med 1000-tals kronor i påförd svensk skatt trots att man redan betalat norsk skatt.
Sjömannen har pratat med en drabbad matros som tidigare arbetadepå ett norskflaggat supplyfartyg för ett norskt rederi. Han har tvingats göra en tilläggsinbetalning på runt 10 procent av sin norska bruttolön till skatteverket.
– Jag tycker det är trams. Om det är som skatteverket menar ska man betala olika mycket i skatt bara för att man arbetar på olika slags fartyg i Norge. Jämför med om jag skulle ha arbetat i handeln eller kört lastbil i Norge, skulle man skatta enligt olika regler då?
Innan han tog anställningen på supplyfartyget kollade han även upp vad som gällde med Grensetjänsten (en samlingstjänst där norska- och svenska myndigheter informerar om regler och förordningar) och fick besked om att han endast ska betala skatt i Norge.
Matrosen, som vill vara anonym, har tillsammans med en grupp sjömän i samma situation överklagat skattebesluten.
”Skatteverket särbehandlar oss som jobbat på supplyfartyg”
– Vi har gjort rätt för oss och alla har agerat i god tro. Skatteverket har tolkat avtalet till vår nackdel och på det sättet valt att särbehandla oss som jobbat på supplyfartyg. Som myndighet kan man välja att släppa sånt här, man behöver inte vara så övernitisk, säger han.
Upprinnelsen till situationen är att det tidigare inte funnits någon tydlig praxis på skatteverket. Många svenskar som arbetat på supplyfartyg i Norge har tidigare endast betalat skatt i Norge – något som ändrades när skatteverket centraliserade skatte-
frågor kring sjöfart till Göteborg år 2015.
Christine Palm, handläggare på Sjögruppen, betonar att arbetsgruppen i Göteborg inte gör någon ny tolkning av det nordiska skatteavtalet. Enligt verket ska anställda på nordiska fartyg som används inom offshoreindustrin för transport av personal eller materiel, eller ombord på bogserbåt, försörjningsfartyg eller andra hjälpfartyg, skatta i Sverige för inkomsten.
– Tidigare var sjömännen spridda över olika skattekontor i landet och det är möjligt att man gjorde en annan bedömning på olika kontor.
”Det är möjligt att man gjort olika bedömningar på olika skattekontor”
Christine Palm kan inte berätta hur många det gäller som blivit påförda svensk skatt efter att myndigheten tog ett mer samlat grepp. Enligt uppgifter i media handlar det om 100-tals sjömän i alla befattningar – från matroser till befäl.
– Det handlar främst om sjömän som tjänar så mycket att de betalar statlig skatt, berättar hon och förklarar att storleken på den svenska kvarskatten är beroende på hur hög lönen är från början och hur mycket norsk skatt som betalas. Detta eftersom skatteverket räknar ned den svenska skatten med motsvarande belopp.
– Sverige har en generellt högre skattenivå än Norge, om det är så att den norska skatten inte räcker till den svenska slutliga skatten så blir det ytterligare skatt att betala i Sverige.
Men frågan är långt ifrån avgjord. Ärendet i Skatterättsnämnden är överklagat till Högsta Förvaltningsdomstolen.
Nyligen debatterades även situationen vid en interpellationsdebatt i riksdagen. Finansminister Magdalena Andersson (S) öppnade då för att ta upp frågan vid nästa omförhandling av det nordiska skatteavtalet.
– Det är inte optimalt att det är delvis olika beskattning för sjömän som jobbar utomlands. Det finns vissa regler som gäller vissa fartyg i Norge men andra för dem som arbetar på fartyg inom oljeverksamheten, sa hon bland annat.
