Med hjälp av så kallade smarta arbetskläder undersöker forskare hur intendenturpersonalen på passagerarfärjor belastar sina kroppar i arbetet. Studien fokuserar på arbetsställningar för överarmar och rygg och förhoppningen är att genom ökad kunskap bättre kunna förebygga belastningsskador ombord.
Belastningsbesvär är en av de vanligaste orsakerna till arbetsskador i samhället. Sådant som tunga lyft, repetitiva rörelser eller arbete med högt lyfta armar sliter på kroppen och riskerar att leda till värk och skador. Nu pågår ett forskningsprojekt som handlar om att med hjälp av teknisk utrustning identifiera kritiska arbetsställningar hos intendenturpersonal. Projektet leds av Jörgen Eklund, professor emeritus vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm.
– Vi började utveckla den här tekniken för tio år sedan och den har använts i flera olika företag, som exempelvis Scania och Volvo, säger han. Nu ska vi använda utrustningen ombord i fartyg. Vi kommer att göra mätningar inom intendenturen, men utrustningen går förstås att använda på andra avdelningar också.
Under sommaren och hösten planeras mätningar ombord på Viking Cinderella. I samråd med rederiet har forskarna identifierat tio olika arbetsmoment som ska studeras däribland diskhantering, tunga lyft i lagret, dammsugning och bäddning.
– Hur många ur personalen som kommer att delta i projektet är inte klart ännu, men det blir nog något fler än tio. Vid de flesta arbetsmomenten kommer vi att vilja göra mätningar på flera personer, säger Jörgen Eklund.
Även sjukvårdspersonalen kommer att delta och de får något av en nyckelroll i projektet, för att själva kunna utföra mätningar framöver.
Ergonomi är ett brett område som omfattar hela kroppen, men i den aktuella studien har man valt att fokusera på ohälsosamma arbetsställningar i rygg och överarmar.
Mätningarna genomförs med hjälp av så kallade smarta arbetskläder, som personalen bär under sina vanliga arbetskläder. Det handlar om specialtillverkade, kroppsnära tröjor som registrerar rörelser genom elektroder insydda i tyget eller vinkelgivare instoppade i tygfickor. Informationen skickas sedan vidare genom ett trådlöst system för sammanställning och analys.
Som analysverktyg används en välbeprövad riskhanteringssmetod, Ramp (risk assessment and management tool for manual handling proactively) som anger risken för skador enligt en enkel färgskala.
– Grönt betyder låg risk, gult innebär risk och rött hög risk. En arbetsplats som får många röda resultat behöver arbeta mer med ergonomin. Det kan exempelvis handla om att förändra arbetsrutiner, införa arbetsrotation eller bygga om, säger Jörgen Eklund.
En arbetsplats som får många röda resultat behöver arbeta mer med ergonomin.
Jörgen Eklund, professor på KTH
De smarta tröjorna kan också ge direkt återkoppling till den som bär dem. Genom sockerbitstora mätdosor som stoppas in fickor på tröjorna registeraras kroppens rörelser. Om rörelserna blir potentiellt skadliga skickar systemet genast ut en varningssignal, berättar Jörgen Eklund:
– Om du lyfter armarna 30 grader känner du en lätt vibration, men lyfter du armarna mer än 60 grader får du en starkare och mer ihållande signal. På samma sätt fungerar det om du böjer ryggen lite eller mycket. Den som bär utrustningen blir på så sätt medveten om sina rörelser och kan själv utveckla sin arbetsteknik.
Innan mätningarna ombord kan inledas behöver tekniken anpassas efter de särskilda förhållanden som råder på fartyg. Dels handlar det om att stålskotten kan störa de trådlösa signaler som tekniken skickar. Dels kan fartygets rörelser i sjögång påverka resultaten.
För att lösa de tekniska utmaningarna pågår mätningar i laboratorier och det genomförs tester på mindre båtar. När systemet väl har anpassats efter förhållandena ombord i fartyg, tror Jörgen Eklund att tekniken kan bli en viktig del i arbetet med att förbättra ergonomin på fartyg.
Systemet med smarta arbetskläder har många fördelar jämfört med de bedömningsmetoder som brukar användas, säger han.
– Traditionella bedömningar görs genom att ergonomer följer med ombord och studerar hur människor arbetar och dokumenterar genom att fota och filma ur olika vinklar. Hur lång tid det sedan tar att analysera materialet beror delvis på hur erfaren ergonomen är, men för att göra en korrekt bedömning behöver man analysera filmruta för filmruta. Det tar mycket tid i anspråk, men ändå blir resultatet inte lika exakt som vid elektroniska mätningar.
Forskningsprojektet går under namnet Bättre belastningsergonomi för intendenturpersonal i sjöfart, och pågår fram till sommaren 2024. Det genomförs i samarbete mellan KTH, Karolinska institutet och Wergonic. Finansieringen kommer från Stiftelsen Sveriges Sjömanshus.
