Ständiga problem i svallvågen av bekvämlighetsflagg

Färöflaggade Atlantic på grund utanför Oskarshamn förra året. Fylla och trötthet är orsak till grundstötningen, menar Haverikommissionen, men även usla arbetsvillkor. Foto: Kustbevakningen
Annons

Brist på förnödenheter, vilotider satt ur spel och alkohol. Torrlastfartyget Atlantics grundstötning utanför Oskarshamn förra året är en i raden där grundläggande säkerhetsbestämmelser inte uppfyllts.

Haverikommissionens rapport från Atlantic visar också hur vardagen kan se ut ombord på bekvämlighetsflaggade fartyg som trafikerar svenska vatten.

Grundstötningarna av Makassar Highway utanför Oskarshamn och BBC Lagos söder om Helsingborg tidigare i somras satte fokus på säkerheten till sjöss. Allmänhet och politiker reagerade starkt på misstankar om sjöfylleri och åsidosättande av grundläggande säkerhetsbestämmelser.

Men haverierna med Panamaflaggade Makassar Highway och det Antigua och Barbudaflaggade BBC Lagos är inte unika – det visar Haverikommissions rapport om Atlantics grundstötning utanför Oskarshamn i september 2017.

Även ombord på Atlantic var befälhavaren påverkad av alkohol vid grundstötningen, med ett utandningsprov tre timmar efter olyckan som motsvarade 1,76 promille.

Annons

Även i detta fall var fartygets larmsystem för vaktgående personal, BNWAS, avstängt, vilket innebar att det inte fanns något tekniskt system som övervakade aktiviteten på bryggan.

Även Atlantic är bekvämlighetsflaggad med Färöarna som registerland.

Men Haverikommissionens utredning pekar också ut flera andra orsaker till varför olyckan kunde hända.

Enligt rapporten är det klarlagt att befälhavaren, som var ensam på bryggan, somnade strax efter att han gjort en kursändring norr om Öland på väg mot Oskarshamn. Haverikommissionen menar att befälhavaren hade ett uppbyggt sömnunderskott som i sin tur berodde på befälhavarens och överstyrmans tvåvakts-system samt fartygets begränsade besättning.

befälhavaren Hade arbetat i 22 timmar i sträck

Både befälhavaren och överstyrman hade deltagit i lossningsarbetet tillsammans med den övriga besättningen under dagen – enligt Haverikommissionen hade befälhavaren arbetat i 22 timmar i sträck när han somnade.

Det tajta fraktschemat och den begränsade besättningen är också orsaken till att det inte fanns någon utkik på bryggan.

Atlantic hade kontrakt på att göra sammanlagt fem turer med småsten och grus mellan Oskarshamn och Visby. Olyckan inträffade på den andra turen på väg tillbaka till Oskarshamn.

Arbete på ett självlossande fartyg som går i närfart och där lastnings- och lossningsoperationer kontinuerligt pågår dagtid, med sjöresor nattetid, ställer stora krav på rätt bemanning och tydlig schemaläggning, skriver Haverikommissionen.

Men trots att rederiet hade ökat besättningen med tre personer extra – bemanningsbeslutet för Atlantic är fem personer – har schemaläggning och vilotider inte fungerat ombord. Vid kontroll överensstämde inte heller vilotidsregistreringen med övriga loggböcker ombord.

Ytterligare ett tecken på brister i det administrativa arbetet är att överstyrman saknade giltigt anställningskontrakt vid tiden för olyckan – hans kontrakt hade gått ut mer än 20 dagar tidigare, och han visste inte heller när han skulle bli avlöst.

Det fanns även brister i fartygets säkerhetsstyrningssystem, SMS, såväl som uppenbara säkerhetsmissar: bland annat var flera branddörrar permanent upphängda.

Vid besök på Atlantic reagerade både Transportstyrelsens inspektörer och medlemmar i haverikommissionen på den dåliga ombordmiljön: Hytter och allmänna ytor var hårt nedsmutsade med hårt slitna möbler.

 inte tillräckligt med mat eller vatten för att räcka till Oskarshamn

Även matförrådet var bristfälligt. Det fanns ingen färsk frukt eller grönsaker ombord. Omkring 30 procent av all mat i kall- och torrförråd hade förfallna bäst-före-datum. Transportstyrelsens inspektörer menar att det inte fanns tillräckligt med mat eller vatten för att räcka till Oskarshamn. Enligt uppgifter från besättningen hade det gått ungefär tre veckor sedan den senaste provianteringen.

”Det går inte med säkerhet att dra slutsatsen att dessa förhållanden har bidragit till händelsens uppkomst. Förutsättningarna för besättningen att kunna arbeta och prestera på en tillfredsställande nivå har dock varit bristfälliga”, konstaterar Haverikommissionen i sin rapport.

Mikael Lindmark, ombudsman på Seko sjöfolk, håller med i kommissionens slutsats. Alkoholism, fylla och andra säkerhetsproblem i internationell sjöfart är ofta en konsekvens av bristande kontroll och usla arbetsvillkor, menar han.

Det behövs ett bättre samarbete mellan aktörer inom sjöfarten för att komma åt de värsta exemplen. Regering och riksdag bör även ta ett större ansvar för att kontrollen av internationella lastfartyg på svenskt vatten och i svenska hamnar utförs på ett tillfredställande sätt.

“Köpare av transporter måste börja ställa krav”

Mikael Lindmark, ombudsman på Seko sjöfolk, arbetar även med kontroller av bekvämlighetsflaggade fartyg som ITF-inspektör. Foto: Jörgen Tiger

Sverige måste aktivt arbeta för att förbättra arbetsvillkoren för sjöfolket internationellt. Men även transportköpare måste börja ta ett större ansvar.

­– Köpare av transporter måste börja ställa krav på transportföretag och rederier att transporterna görs med schysta villkor. Som det är i dag är det alldeles för billigt att frakta gods. Det finns ingen morot för rederierna att rätta till det här, utan det är ett race to the bottom som gäller, säger han.

Inga personskador inträffade vid Atlantics grundstötning. Fartyget läckte heller ingen olja.