Starka fackföreningar stärker demokratin

Seko sjöfolks ordförande Kenny Reinhold och Sekos avtalssekreterare Joakim Hellmouth träffar medlemmar ur besättningen på Stena Danica. Foto: Dick Gillberg
Annons

Fackföreningar och den svenska partsmodellen har haft stor betydelse både för demokratin och för människors ekonomiska välstånd, visar en ny rapport från tankesmedjan Futurion.

De fackliga medlemstalen sjunker och i många länder har fackföreningarnas ställning försvagats genom politiska beslut. Samtidigt har aktörer som till exempel OECD och ledande ekonomer omprövat sin tidigare kritiska inställning till facket. Forskning visar att fackföreningarna är viktiga aktörer för att stärka demokratin i samhället och att de även bidrar till ett ökat ekonomiskt välstånd.

– Många ekonomer har tidigare betraktat facket som ett marknadshinder som hållit uppe lönerna, försvårat för företagen och bidragit till högre arbetslöshet. Verkligheten är dock en annan och vi kan se att även näringslivet klarar sig bättre i länder med starka fack, säger Carl Melin, forskningsledare på tankesmedjan Futurion och författare till rapporten ”Vad är grejen med facket” där aktuell forskning om fackföreningar sammanställts och analyserats.

Rapporten visar att reallönerna har stigit snabbare i länder med starka fackföreningar medan de ofta har legat still eller stagnerat där det saknats fack. Inkomstklyftorna har ökat i de flesta länder, men utvecklingen har varit mer begränsad där facket kunnat utgöra en motkraft.

Annons

Sverige och de övriga nordiska länderna klarar sig mycket bra i internationella jämförelser och enligt Carl Melin är partsmodellen en bidragande orsak. När det är parterna, och inte staten eller arbetsgivarna som ensidigt bestämmer över lönebildningen, skapas en flexibilitet.

Tankesmedjan Futurion ägs av TCO och fokuserar på framtidens arbetsliv.