Staten måste arbeta hårdare för att sjöfartens utsläpp ska minska, skriver Riksrevisionen i en ny kritisk rapport. Den svenska lagstiftningen är ineffektiv och otillräcklig, och statens insatser leder inte till några faktiska minskningar av utsläpp.
Det är tuff kritik mot staten i Riksrevisionens rapport, som presenterades i början av oktober. Efter att ha granskat statens insatser för att minska sjöfartens utsläpp av skadliga ämnen i havet, är slutsatsen att arbetet varit ineffektivt och behöver skärpas.
Det är många myndigheter som berörs av den hårda kritiken. Utöver regeringen får sig även Havs- och vattenmyndigheten, Kustbevakningen, Sjöfartsverket och Transportstyrelsen en omgång av Riksrevisionen.
Enligt rapporten finns större möjligheter att släppa ut skadliga ämnen i havet i Sverige än vad det är i många andra länder. Svensk lagstiftning tillåter att ett fartyg lämnar hamn för att släppa ut rester efter sin tankrengöring och sedan går tillbaka till samma hamn för ny lastning. Det finns inte heller någon begränsad rätt att släppa ut skrubbervatten efter tvättning av fartygens rökgaser i Sverige, som flera andra länder har.
– Regeringen har nyligen föreslagit att utsläpp av skrubbervatten ska förbjudas, men man behöver också ta tag i frågan om skärpt reglering kring utsläpp av lastrester, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg i ett pressmeddelande.
En viktig förutsättning för att minska sjöfartens utsläpp i havet är att hamnarna har tillräcklig kapacitet att ta emot skadliga ämnen som fartyg behöver lämna. Riksrevisionens granskning visar att mottagningskapaciteten i svenska hamnar inte alltid är tillräcklig.
– Det handlar ofta om stora mängder skadliga ämnen som fartygen behöver lämna i hamn. Därför behöver Transportstyrelsen utveckla sina bedömningar av om hamnarnas mottagningskapacitet är tillräcklig i praktiken, säger projektledaren för granskningen, Fredrik Engström i pressmeddelandet.
Granskningen visar att problemen är långtgående och sträcker sig in i flera andra statliga instanser:
Havs- och vattenmyndighetens åtgärdsprogram har inte tillräckligt konkreta insatser för att minska sjöfartens utsläpp, Riksrevisionen ser inte hur åtgärdsprogrammet över huvud taget ska kunna bidra till faktiska utsläppsminskningar före slutdatum 2027.
Nästa känga går till Kustbevakningen, där man pekar på att deras utredningar av misstänkt olagliga utsläpp av andra skadliga ämnen än mineralolja nästan aldrig leder till rättsliga åtgärder, eftersom det bland annat saknas metoder för att beräkna volymen.
Dessutom menar man att Sjöfartsverkets miljödifferentiering av farledsavgifter är ett för svagt incitament för sjöfarten att minska utsläpp av skrubbervatten och andra skadliga flytande ämnen i havet.
Riksrevisionens rekommendationer till svenska myndigheter:
- Regeringen rekommenderas att så snart som möjligt införa ett förbud mot utsläpp av skrubbervatten i Sveriges hela territorialvatten. Regeringen uppmanas också se över den svenska regleringen kring utsläpp av lastrester för att säkerställa att den stämmer överens med kraven i internationella konventioner.
- Transportstyrelsen rekommenderas att säkerställa att hamnarnas mottagningskapacitet för skadliga flytande ämnen är tillräcklig.
- Havs- och vattenmyndigheten rekommenderas att i samråd med Transportstyrelsen överväga att ta fram fler konkreta och genomförbara insatser för att minimera sjöfartens miljöpåverkan på haven.
- Kustbevakningen rekommenderas att undersöka hur metoder för att beräkna volym på andra skadliga ämnen än mineralolja kan utvecklas.
- Sjöfartsverket rekommenderas att skapa större ekonomiska incitament för rederier att minska utsläppen av skrubbervatten och lastrester med skadliga flytande ämnen.
På Transportstyrelsens kommenterar sektionschef Kajsa Lindström att det både är nödvändigt och viktigt att sjöfartens miljöpåverkan granskas och att man fokuserar på insatser som kan minska miljöpåverkan i haven, till exempel att minska utsläpp från skrubbrar.
– Men när det gäller andra åtgärder som Riksrevisionen föreslår, är det inte säkert att de skulle ge den bästa nyttan för miljön, säger hon i en kommentar som påpekar att Transportstyrelsen till exempel arbetar inom ramen för IMO-samarbetet (International Maritime Organization) med att se över vilka ämnen som omfattas av krav på tankspolning (prewash) innan ny last. Syftet är att säkerställa att fler ämnen som kan vara skadliga ska omfattas av kraven i framtiden.
Transportstyrelsen vill också framhäva att man även arbetar inom HELCOM med att ta fram en färdplan för att minska tillförseln av föroreningar till havet från fartygens avgasreningssystem, så kallade skrubbrar.
