Sjöfartsverket har aviserat kraftiga besparingar det närmaste året. Två helikopterbaser läggs ner och en isbrytare kalläggs bland annat. Anledningen till neddragningarna är att verket gick 600 miljoner back förra året.
Neddragningarna aviserades i veckan, och Sjöfartsverket är tydliga med att de föreslagna åtgärderna kommer att ha en stor direkt påverkan på verksamheten. De tros komma att påverka såväl landets försvarsberedskap som tillgängligheten till sjö- och flygräddning, och vara märkbart för allt från industri och näringsliv till privatpersoner.
– Åtgärderna är inget vi vill genomföra, men vi är i en allvarlig ekonomisk situation som gör det nödvändigt, säger Erik Eklund, generaldirektör.
I fjol gick Sjöfartsverket med 457 miljoner i förlust, efter finansiella poster blev förlusten 600 miljoner. Årets budget ser ut att innebära ytterligare 200 miljoner i förlust. Därav de drastiska åtgärder som presenteras för regeringen i den treårsplan som lämnas in den 1 mars.
Två av fem helikopterbaser för sjö- och flygräddning planeras att läggas ner. Det innebär dels längre insatstider, dels att flygvapnet inte kommer att kunna öva på samma sätt som idag. Intäkterna för sjö- och flygräddningen motsvarar inte kostnaderna och gav ett stort underskott.
En isbrytare kalläggs, vilket enligt Sjöfartsverket riskerar att leda till stängda farleder och hamnar. Längre väntetider på isbrytare och risk för stängda hamnar lär bli följden, och detta kommer att drabba den svenska industrin i norr.
Möjligheten till tungt farledsunderhåll och sjömätning halveras genom att fartyg säljs.
I de planerade neddragningarna finns även en minskning av personal motsvarande att var tionde anställd riskerar att få gå.
Men samtidigt som Sjöfartsverket presenterar sitt neddragningspaket, kommer man med förslag på alternativa lösningar. Verket begär höjda statliga anslag årligen om 250 miljoner kronor, man efterfrågar en möjlighet att öka avgifterna med 250 miljoner kronor och önskar att statens investeringar i sjöfartens infrastruktur och fartygsflotta ska uppgå till 35 miljarder kronor över en tioårsperiod. Då ingår även driften av isbrytarna på samma sätt som att staten står för snöröjning på väg och järnväg. Summan motsvarar tre procent av statens satsningar på drift och underhåll i trafiksystemen de kommande tolv åren.
– Vissa anslag har inte höjts sedan 1990-talet. Och givet den viktiga roll sjöfarten spelar för vårt näringsliv och vår beredskap tycker jag att tre procent av de totala kostnaderna är fullt rimligt, säger Erik Eklund.
Kenny Reinhold, ordförande för Seko sjöfolk, är bekymrad över sparpaketet.
– Det här kommer absolut inte att hjälpa svensk sjöfart, säger han. Sjöfartsverket gör ett jättebra arbete och måste finnas, men de måste ha en finansiering som fungerar. Lägg verkets kostnader på skattsedeln i stället för att det ska gå på farledsavgifterna.
Isbrytningen är bara en fråga av många som Kenny Reinhold ser kan ställa till problem.
– Vad jag vet kör de redan nu på full kapacitet mest hela tiden, säger han. Om det inte blir en otroligt mild vinter kommer det här att få konsekvenser för hela sjöfarten.
Infrastrukturminister Andreas Carlson (Kd) säger i en kommentar till TT att ”Sjöfartsverkets ekonomiska situation är mycket bekymmersam”, och att myndighetens budgetunderlag ska analyseras noga i Regeringskansliet.
”I nuvarande säkerhetspolitiska läge är det av yttersta vikt att kärnan i Sjöfartsverkets viktiga tjänster håller en fullgod nivå. När nu Sjöfartsverket vidtar åtgärder för att komma till rätta med underskottet, är det centralt att dessa tjänster inte påverkas allt för negativt”, säger Carlson i uttalandet.
