Svensk flagg växer igen

Infrastrukturminister Tomas Eneroth hoppas på fler svenskflaggningar. "Nu finns det en möjlighet för svensk sjöfart att både ta marknadsandelar och ha råd med nyinvesteringar", säger han. Foto: Dick Gillberg
Annons

Framtidstro och optimism när västsvenska rederier väljer att flagga svenskt. Furetank, Älvtank och Erik Thun flaggar svenskt på sammanlagt åtta fartyg.

För första gången på flera år växer den svenska handelsflottan.

Förväntningarna ligger i luften när de första gästerna anländer till Donsö. Föreningen Svensk Sjöfart har tillsammans med Furetank och sjöfacken ordnat ett event för att fira flaggbeslutet i det gamla isbolagets lokaler från början av 1950-talet.

Donsörederierna Furetank och Älvtank har med vänerredaren Erik Thun ett vidare samarbete i Gothia Tanker Alliance. Tillsammans är alliansen en handfull rederier.

Det avgörande i dag är att de tre rederierna har bestämt sig för att flagga svenskt på sex tankfartyg som är under byggnation. Furetank har beställt tre fartyg, Älvtank två, och Erik Thun kommer att få ett fartyg. Dessutom väljer Furetank också att flagga in två fartyg, Fure Nord och Fure West, från Färöarna.

Annons

Infrastrukturminister Tomas Eneroth är även han på väg till Donsö. För att understryka händelsens tyngd, och om möjligt peppa sjöfartsbranschen lite till. I väntan på honom minglar företrädare från Svensk Sjöfart, fackrepresentanter och rederianställda. Ett flertal riksdagsledamöter och myndighetspersoner är också på plats, sammanlagt är det ett 70-tal inbjudna gäster.

Stämningen stiger inför förkunnandet av nyheten. En vändpunkt för svensk flagg? Under 2001-2017 har den svenska handelsflottan minskat från 254 fartyg till 89.

Infrastrukturministern är i varje fall klar över trendbrottet.

– Nu vänder det. Nu växer den svenska handelsflottan. Inflaggningen av åtta fartyg är en viktig signalhandling, säger Tomas Eneroth.

Sjöfarten spelar en stor roll för Sverige, menar Tomas Eneroth. Svenskflaggningarna idag är ett resultat av en lång och fruktbar dialog mellan arbetsmarknadens parter i Blå Tillväxt och myndigheter och regering.

Förstärkningen av handelsflottan för också med sig konsekvenser för svensk industri och svensk tillväxt. Både omedelbara och på lång sikt. Kan Sverige gå före i omställningsarbetet för mer klimatanpassade transporter finns mycket att vinna, menar han.

– Vi måste stärka Sveriges konkurrenskraft. För det måste vi ha goda möjligheter att exportera på ett sätt som är hållbart, då är sjöfarten underutnyttjad.

Införandet av tonnageskatten var ett första viktigt steg  – där Blå Tillväxt också var en av de drivande krafterna – förenklingar av myndighetskontroller och inspektioner bidrar också.

Tomas Eneroth erkänner branschens kritik mot tonnageskatten, och är också öppen för kommande förhandlingar.

– Allt är inte perfekt från början. Jag ser fram emot en kommande dialog, men det handlar om att både ge och ta, säger han.

Lars Höglund och Furetank var en av de första rederierna att flagga ut i samband med finanskrisens efterdyningar 2009. Han beskriver utflaggningarna då som en ödesfråga. Stanna med svensk flagg och gå under. Flytta företaget och överlev. Lars Höglund valde Färöarna.

Men redan från början vid utflaggningen organiserade man företaget för att komma tillbaka, berättar han. Och nu är det dags.

– Vi har haft en dialog med facken sedan vi flaggade ut. Sedan uppfattade vi signalerna från Rosenbad och bollen kom i rullning, säger Lars Höglund.

“Vi har haft en dialog med facken sedan vi flaggade ut. Sedan uppfattade vi signalerna från Rosenbad och bollen kom i rullning.”

Med några få justeringar i tonnageskatten skulle Furetank, Älvtank och Erik Thun få många fler efterföljare, menar han. Fler rederier skulle ha möjligheten att flagga svenskt om den kustnära sjöfarten också kunde gå med.

– Då skulle Sverige bli en betydligt större sjöfartsnation än nu. Svenska flagg är ju det bästa alternativet för svenska rederier.

Kenny Reinhold, ordförande för Seko sjöfolk, kan bara hålla med. Svensk flagg är bäst för svenska rederier.

– Det är oerhört glädjande att vi lyckats bryta den nedåtgående trenden med en minskande svensk handelsflotta, säger han. Lika arga som vi var när rederierna flaggade ut, lika glada är vi idag.

Han menar att mycket av dagens framgångar kan spåras till det ökade samarbetet mellan Seko sjöfolk, Sjöbefälsföreningen och Svensk Sjöfart. När arbetsmarknadens parter visade att de kunde komma överens och lägga fram förslag till förbättringar men också enas om en långsiktig utveckling var politikerna tvungna att lyssna.

Samarbetet har inneburit kompromisser för samtliga parter. Seko sjöfolk har exempelvis gått med på en justering av antalet TAP-anställda till 75 procent i det centrala avtalet. Något som de flesta rederier redan hade i de lokala avtalet. Men utan Blå Tillväxt och samarbetet med regeringen, departementen och myndigheter hade inte svenskflaggningen på Donsö skett idag.

­– Det är ett trepartssamarbete som har utvecklats till något helt enastående. Jag skulle vilja påstå att detta har gett svenska modellen ett ansikte, säger Kenny Reinhold.

Även Rikard Engström, vd för Svensk Sjöfart, framhåller samarbetet mellan arbetsmarknadens parter.

– Nu är det möjligt att flagga svenskt rent företagsmässigt. Det är en långsiktig process som har fått hjulen att börja rulla, och här är vi idag. Blå Tillväxt är i mycket grunden till detta. Tillsammans ser vi utmaningarna och kan jobba mot de långsiktiga målen. Samarbetet med fackföreningarna är, inte minst, viktigt för att vi ska kunna skapa arbetstillfällen inom segmentet, säger han.


Se hela intervjun med infrastrukturminister Tomas Eneroth:

Se intervjun med Kenny Reinhold, Tomas Eneroth, Lars Höglund och Rikard Engström:


Åtta fartyg får svensk flagg.

  • Furutank flaggar svenskt på tre nya tankers. Rederiet flaggar även in Fure Nord och Fure West från Färöarna.
  • Älvtank flaggar svenskt på två nya tankers. Älvtank har svensk flagg på sina fartyg sedan tidigare.
  • Erik Thun AB flaggar svenskt på en ny tanker.
  • Leveransen på fartygen kommer att ske under 2018 och 2019.

Läs även: Stort miljöfokus för nybyggnationerna

Läs även: Är det här vändpunkten?

Läs även: Trendbrott för svensk flagg