En halv miljon sjömäns på- och avmönstringar påverkas av pandemin. Tusentals sitter fast på fartyg utan lön.
– Situationen är väldigt pressad för världens sjömän. Vissa har varit ombord i 14 månader, säger Mikael Lindmark, ombudsman och internationell sekreterare i Seko sjöfolk.
Stängda gränser och reseförbud drabbar av- och påmönstrande sjömän. Fler och fler är kvar ombord trots att deras kontrakt gått ut. Hemma väntar deras avlösare utan lön.
Totalt i världen räknar Mikael Lindmark med att tusentals sjömän sitter fast på fartyg utan lön. Andra påverkas i mindre skala när törnarna blir någon vecka kortare eller längre än planerat. Räknar man in även dessa sjömän så hamnar siffran på en halv miljon.
Seko sjöfolk arbetar genom ITF (internationella transportarbetarfacket) för att hitta lösningar och underlätta för sjömän. Läget blir alltmer akut.
– Många mår oerhört dåligt och nu har vi tyvärr sett de första självmorden ombord, säger Mikael Lindmark. Det handlar om fartyg under annan flagg än svensk.
”Många mår oerhört dåligt”
Via en Facebook-grupp har han kontakt med sjömän på ett fartyg utanför Spanien. Inte heller detta rederi har svensk koppling.
– Besättningen är desperat och får inga svar från rederiet. Deras kontrakt har gått ut och de får ingen lön men kan inte komma av fartyget, säger han.
För en del sjömän börjar törnarna bli väldigt långa. Han nämner en sjöman som i skrivande stund varit ombord i 14 månader.
– Han skulle ha mönstrat av i början av februari, och redan då hade han gått över sitt kontrakt. Han är fortfarande kvar och lär bli ett tag till, säger Mikael Lindmark.
”han skulle ha mönstrat av i februari”
Carl Carlsson är ansvarig för sjösäkerhet inom branschorganisationen Svensk Sjöfart. Han delar upp problemet med av- och påmönstringar i tre nivåer.
– Ur ett svenskt perspektiv är vi väldigt tacksamma för den hjälp och förståelse vi fått från Transportstyrelsen, regeringskansliet och polisen. De var snabbt ute och förstod behovet av att undanta sjömän från reserestriktionerna, säger han.
Nästa nivå är Europa. Där är Carl Carlsson tacksam för hjälpen i tillägg från ambassader och konsulat. Svensk Sjöfart har medverkat till att genomföra ett par besättningsbyten inom Europa för rederier som bett om hjälp.
– Vi noterar att det nu börjar fungera lite bättre i Europa. Det finns ljusglimtar.
Det riktigt stora bekymret är besättningsbyten globalt, menar Carl Carlsson.
– Globalt är detta ett gigantiskt problem, och från redarhåll gör vi allt vi kan för att få till lösningar. Det pågår samtal och vi är flera på kansliet som jobbar mycket aktivt bland annat genom internationella redarorganisationer som ICS, säger han.
”Globalt är detta ett gigantiskt problem”
Det talas om att skapa noder, samlingsplatser, för besättningsbyten via utvalda hamnar och flygplatser.
– Framför allt labour supplying countries som Indien, Filippinerna och Ukraina måste hitta sätt att få ut och hem sina sjömän, säger Mikael Lindmark. Kalla det gräddfiler eller omkörningsfiler om du vill. Man kan till exempel ordna en flight från Rotterdam till Manila och samla sjömän där, säger han.
Carl Carlsson menar att noder är viktigt men löser inte hela problemet.
– Vissa länder har lockdown på riktigt. Allt är stängt – även myndigheter, konsulat och bussbolag. Hur ska sjömän som bor utanför storstäderna kunna ta sig till och från flygplatser? Hur ska de få sina dokument? Vi har börjat se ett växande problem med pass och visum som går ut. Det är lätt att tänka att bara vi fixar flyget så ordnar det sig. Men det är mycket runt omkring som också måste till, säger han.
Svensk Sjöfart driver frågan om att låta påmönstrande sjömän få coronatesta sig innan de lämnar Sverige.
– Vissa länder kräver detta. I andra länder måste du köpa ett coronatest när du landar, eller sättas i karantän. Vi måste veta vad vi skickar sjömännen till, säger Carl Carlsson.
Frågan om besättningsbyten är högt prioriterad inom både Seko sjöfolk och Svensk Sjöfart. Men Sverige är litet och arbetet måste ske på internationell nivå.
Björn Jonasson är sektionsordförande i Wallenius Marine, en arbetsgivare som har problem med av- och påmönstringar.
– Överlag är det krångligt med byten. Bolaget vill dessutom ha så få som möjligt på resande fot för att minska risken för smittspridning, och det är ju en god tanke, säger han.
Wallenius Marine har genomfört ett fåtal besättningsbyten sedan pandemin bröt ut. Det har främst varit personer med särskilda anledningar som blivit avlösta.
– HR-avdelningen gör vad de kan. Men de sitter ju också i en j-a situation, det går inte att planera. En gräns som är öppen idag kan vara stängd imorgon, säger han.
Sjömännen Björn Jonasson pratat med tycker att situationen är stressande.
– De är inte jättenöjda över att vara ombord längre än tänkt. Och sedan har vi våra filippinska sjömän; ingen av dem har såvitt jag vet kunnat åka hem än, och de som är hemma får ingen lön och inga nya kontrakt eftersom många fartyg är upplagda, säger han.
Mikael Lindmark understryker att läget globalt sett blir alltmer akut.
– Vi måste få ut fräscha besättningar till fartygen snart. Jag tror inte att folk utanför sjöfarten förstår hur stort problemet är och vilken inverkan det har på världshandeln, säger han.
I nästa vecka anordnar facket ett digitalt möte för att utbyta information och diskutera lösningar. Andra sjöfartsorganisationer samt fyra stora rederier är inbjudna. Här finns ett stort nätverk som måste utnyttjas, menar Mikael Lindmark.
– Vi måste göra allt för att underlätta situationen. Inte någonstans i världen får det vara en kostnadsfråga att få hem och ut sjömän i detta läge. Det handlar om människor som mår fruktansvärt dåligt, säger han.
