Organisatoriska och sociala faktorer ligger bakom fyra av tio anmälda arbetssjukdomar. Samtidigt varnar forskarna för ökande dödlighet på grund av stress. Fler än 500 personer beräknas dö i förtid av stress i arbetslivet varje år – och mest utsatta är kvinnor.
Varje år dör tusentals svenskar av arbetsrelaterade sjukdomar visar en ny forskningsrapport från Arbetsmiljöverket. I rapporten har forskare beräknat hur många liv som förkortas av exponering för olika riskfaktorer. Stress, skiftarbete, motoravgaser, buller och ihållande tungt fysiskt arbete skördar var för sig mer än 500 människors liv varje år.
Andra faktorer, som damm, asbest, kvarts och passiv rökning, leder också var för sig till mellan 100 till 500 arbetsrelaterade dödsfall per år.
Cecilia Österman, arbetsmiljöforskare vid Linnéuniversitetet, är beklämd över resultatet.
– Forskarna redovisar relativt höga siffror i för tidig dödlighet, även om jag är övertygad om att de räknat ganska konservativt. Det finns ingen anledning till att tro att det ser annorlunda ut i sjöfarten, säger hon.
Medan påverkan minskar för många faktorer så ökar risken att dö i förtid på grund av stress. Och det är framförallt kvinnor som är i riskzonen. Enligt rapporten förekommer negativ stress i arbetslivet hos 33 procent av kvinnor och 20 procent av männen.
”skev balans mellan de krav som upplevs i arbetet och kontroll över sin egen arbetssituation”
Störst ökning finns bland anställda inom handel, hotell och restaurang samt vård, omsorg och utbildning. Förekomsten av hög arbetsbelastning förefaller ha varit likartad under de senaste decennierna, skriver forskarna i rapporten. Istället är det upplevelsen av minskad kontroll som leder till en mer spänd arbetssituation.
– Arbetsrelaterad stress handlar till stor del om en skev balans mellan de krav som upplevs i arbetet och kontroll över sin egen arbetssituation, säger Cecilia Österman. Stressen i arbetslivet har kommit mer i fokus sedan början av 2000-talet, även om fenomenet som sådant inte var okänt tidigare.
De vanligaste orsakerna till anmälda arbetssjukdomar under 2018 är organisatoriska och sociala faktorer på 39 procent. Rapporten uppger bland annat hög arbetsbelastning, små möjligheter att påverka arbetets utförande och samarbetet med kollegor samt chefer som orsaker. Men även kränkningar, trakasserier och mobbning. Därefter kommer ergonomiska belastningsfaktorer på 34 procent.
Även här är skillnaderna mellan män och kvinnor stora. Nästan hälften av anmälningarna från kvinnor gäller organisatoriska och sociala faktorer, medan det för män är drygt en av fem anmälningar.
Förklaringen till att siffrorna ser olika ut är att svensk arbetsmarknad till stor grad fortfarande är könsuppdelad, konstaterar Cecilia Österman.
– Det är inga biologiska orsaker bakom, säger hon. Men även när kvinnor och män har samma yrken har det visat sig att kvinnor har andra uppgifter. Ofta utför kvinnor fler andra sysslor som måste utföras men som inte görs av alla och som heller inte alltid värdesätts. Det handlar om att hålla ihop gruppen och se till att arbetet flyter på.
”Det är svårt att ha en dålig dag när du har ständig kontakt med kunder och resenärer”
Effektiviseringar och omorganisationer har ofta påverkat arbetssituationen negativt inom flera serviceyrken där kvinnor är överrepresenterade. Korta pauser för återhämtning har i stor utsträckning försvunnit i vardagen.
– Det är yrken där du måste prestera hela tiden, där du står på scen under hela ditt arbetspass, vilket i sig ger ett stresspåslag. Det är svårt att ha en dålig dag när du har ständig kontakt med kunder och resenärer.
Rapportförfattarna pekar särskilt ut otillräckliga möjligheter till återhämtning, för stora krav i arbetet i förhållande till tilldelade resurser och kränkande särbehandling som faktorer som arbetsgivarna bör arbeta för att minska och eliminera för att motverka negativ stress. ”Man kan också tillföra gynnsamma faktorer, till exempel en stödjande arbetsledning och gott ledarskap som bidrar med en prioriteringsordning”, skriver författarna.
”det går inte gymma bort en dålig arbetsmiljö”
– Det behövs en ordentlig genomlysning av hela arbetssituationen för att motverka negativ stress. Det gäller att hålla koll på arbetsbelastning, förutsättningar och krav, säger Cecilia Österman. Det är inte träning och kost som är svaret, det går inte gymma bort en dålig arbetsmiljö, vilket kunde föreslås som tänkbara åtgärder tidigare. Men jag tycker att medvetenheten hos arbetsgivarna börjar bli bättre.
För 2018 anmäldes 8900 arbetssjukdomar avseende arbetstagare och egenföretagare till Försäkringskassan. Det är drygt 1300 färre anmälningar än 2017 och omkring 2800 färre än 2016. Minskningen är svår att förklara, särskilt bland sjukdomar orsakade av organisatoriska och sociala faktorer, menar rapportförfattarna som hänvisar till att det pågick mer arbete för att belysa frågan mellan 2010 till 2016.
Inom sjöfarten är den stora utmaningen att få till en tillfredsställande rapportering från början, menar Cecilia Österman.
– Det är en enorm underrapporteringen inom branschen. Det finns både en okunskap om vad man ska rapportera samtidigt som många inte tycker det är någon idé, säger hon. Jag skulle önska att fler tar ett större ansvar för både sin egen arbetsmiljö och andras. Ett sätt är att se till att rapportera in arbetsplatsolyckor och arbetssjukdomar.
Riskfaktorer för framtida arbetsrelaterade dödsfall (exponering på 2016 års nivå)
- Ökar Stress
- Oförändrat Dödsolyckor
- Oförändrat/svårbedömt Nattarbete/skiftarbete, motoravgaser, fysiskt tungt arbete, organiskt damm, nanopartiklar
- Troligen/minskat Passiv tobaksrök, damm
- Minskat Kvarts, svetsrök, hörselskadande buller, joniserande strålning
- Minskat kraftigt Asbest
Källa: Arbetsmiljöverket, Kunskapssammanställning 2019:3, Arbetsrelaterad dödlighet, delrapport 1, Beräkning av antalet dödsfall 2016 uppdelat på olika exponeringar i arbetet.
