Skakande vittnesmål om sexism, trakasserier och övergrepp inom sjöfarten. I går presenterade #lättaankar sitt upprop vid ett toppmöte för branschen i Kalmar.
Uppropet #lättaankar, med över 1100 medlemmar, startades i slutet av november och växte snabbt bland kvinnor i svensk sjöfart. I en sluten grupp har kvinnliga sjömän kunnat dela med sig av sina erfarenheter och samtidigt kunnat stötta varandra.
I onsdags presenterade gruppen bakom #lättaankar – Frida Wigur, Linda Svensson, Cajsa Jersler Fransson och Sandra Lidén – ett urval av vittnesmålen. Bland annat genom en tolv minuter lång film där kvinnor läser upp de anonyma vittnesmålen.
– Stämningen förändrades i rummet efter filmen, säger Frida Wigur. Jag tror en del kände igen sig till viss del men inte förstått vidden av problemet, andra kände sig chockade över hur illa det faktiskt kan vara. Samtidigt tände vittnesmålen en kämpaglöd, det här är något vi måste förändra.
För anledningen bakom uppropet är självklar, menar hon. Sexuella trakasserier och kränkande särbehandling har ingen plats i en modern sjöfart. För att utvecklas som näring är det nödvändigt att säkerställa hållbara arbetsplatser i en hållbar sjöfart.
En gemensam nämnare för vittnesmålen är hur män i maktpositioner utnyttjar sin ställning över kvinnor i beroendeställning. Berättelserna visar på en grym, strukturell orättvisa, skriver #lättaankar i ett pressmeddelande som presenterar filmen.
Flera kvinnliga sjömän beskriver oinbjudna besök nattetid. Ibland av överordnade som har huvudnyckel för att ta sig in i hytten. Ibland där besöket har slutat i våldtäkt.
Främst är det unga kvinnor som är nya i yrket, eller gör sin praktik, som är utsatta. Men även kvinnor i seniora befattningar vittnar om sexuella trakasserier och kränkningar som då ofta övergått till andra typer av särbehandling, förminskande och ifrågasättande av kompetens.
Och få av de utsatta har haft mod och kraft att anmäla.
Se #lättaankars film med vittnesmålen. De som läser upp dem är inte personerna som blivit utsatta. Samtliga har godkänt att deras vittnesmål används i filmen.
Mikael Lindmark, ombudsman för Seko sjöfolk, var en av deltagarna på mötet och den efterföljande workshopen, tillsammans med representanter för bland annat Svensk Sjöfart, Sjöbefälsföreningen, Sarf, Transportstyrelsen samt högskolor och studenter på sjöfartsutbildningarna.
Han berättar att han blev riktigt berörd av filmen och uppmanar alla inom svensk sjöfart att ta del av den.
– Filmen är en ögonöppnare. Det finns ingen i branschen som kan svära sig fri. Det här berör redarna, facken, arbetsgivarorganisationerna och skolorna. Alla har del av ansvaret och alla måste ha del av lösningen.
Mikael Lindmark reagerade även starkt på ett personligt plan. Han har arbetat ombord i tolv år och har själv blivit vittne till nedsättande språkbruk och förminskande.
– Jag har nog varit som många män och tänkt att det främst handlar om jargong, men jargongen leder vidare. Ibland till rena övergrepp. En del av problemet är att man inte sa ifrån eller reagerade starkare då. Jag hoppas att tjejer och killar som arbetar ombord idag har styrkan att säga ifrån att sexistiska påhopp och den typen av skämt inte tolereras. Det gör inget om det blir en obekväm stämning, då uppmärksammas problemet och folk kommer ihåg obehaget som skämtet var upphov till, säger han.
Vittnesmålen i filmen kommer från utefart såväl som närfart och färjor. De är även spridda över tid – från långt tillbaka fram till idag.
– Sexuella trakasserier och kränkande behandling verkar vara lika utbrett inom all slags sjöfart. Men en sak som framkom under mötet är att det är bättre där det finns många kvinnor i ledande positioner, från styrelser och nedåt. De företagen och organisationerna har kommit längre.
Mötet i Kalmar är bara det första mellan #lättaankar och branschen. Redan idag finns två planerade uppföljningar, varav nästa är ett öppet möte 19 mars på Sjöhistoriska museet i Stockholm.
Till mötet i mars ska deltagarna i onsdagens möte ta fram en arbetsgrupp som därefter ska ta fram en gemensam handlingsplan mot kränkande särbehandling och sexuella trakasserier.
– Det här arbetet måste göras grundligt, det är inget man kan hasta fram. Seko sjöfolk kommer i högsta grad vara engagerade, vi kommer bland annat vara värdar för mötet efter Sjöhistoriska, säger Mikael Lindmark.
Frida Wigur och de övriga administratörerna för gruppen #lättaankar är nöjda med det första mötet. Det känns som om branschen lyssnat. Förhoppningsvis är detta starten på en förändring.
– När man varit ombord blir man ofta bemött med argument som att ”lite måste man tåla”. Men det behöver inte vara så, man måste kunna ändra på sånt som är dåligt, säger hon.
Läs även Sjömannens tidigare intervju med Frida Wigur.
Toppmötet i Kalmar arrangerades av Blå Tillväxt (Svensk Sjöfart, Seko sjöfolk och Sjöbefälsföreningen) med målet att förebygga trakasserier inom sjöfarten. Deltagande organisationer under dagen var Svensk Sjöfart, Seko sjöfolk, Sjöbefälsföreningen, Sarf (Sjöfartens arbetsgivareförbund), Chalmers, Sjöfartshögskolan i Kalmar, Linnéstudenterna, Chalmers studentkår, SUI, Sjöfartsverket, Transportstyrelsen, Skärgårdsredarna, Wista Sweden, Marina läroverket och initiativtagarna till uppropet #lättaankar.
